Otack är världens lön

I mitt jobb innebär det ibland att jag måste bemöta riktigt upprörda och arga människor. Vansinnigt upprörda och arga faktiskt. Det är alltid en utmaning att hantera människor som befinner sig i ilskefasen men det finns tekniker för att handskas med dem. Det finns nycklar till framgångsrik konfliktlösning och jag har med åren utvecklat ett professionellt bemötande. 

Knepet är att inte ta det personligt. Oftast fungerar det och jag har en förmåga att hålla distans även i stressade situationer. Men förutom att alla situationer är olika så har vi ju även olika dagsform. Idag skulle jag ha varit ledig men då det var kris på jobbet hoppade jag in. Och vad fick jag för det? Jo, huvudvärk. Motivationen tröt eftersom jag hade sett fram emot en ledig dag  Jag gick till jobbet och glömde min mentala rustning och givetvis är det då det händer. Under mina sex år på samma arbetsplats har vi aldrig haft ett större och till synes mer olösligt problem och det behövdes en akut lösning. 

När jag äntligen lämnade jobbet kände jag mig trött och helt dränerad på energi. Under promenaden hem lekte jag med tanken på att säga upp mig omgående. Vilket jag naturligtvis inte kommer att göra, ibland räcker det att bara tänka på det för att det ska kännas bättre. När jag väl kom hem hade jag släppt ärendet helt och kunde njuta av middag och familjeliv. Däremot känner jag mig mer motiverad än någonsin att slutföra det jag påbörjat, spara ihop till insatsen för framtida valmöjligheter och ett större oberoende. 

Allt som oftast trivs jag med mitt jobb och mina kollegor men ibland blir det bara för mycket. Särskilt när det går upp för mig att jag tjänstgör som sköld mellan en persons angrepp och den egentligen ansvarige. Att stå på lönelistan har sina fördelar men även nackdelar och begränsningar.