En del sparbloggare spaltar upp allting så himla prydligt och rapporterar flitigt månadsvis. Det känns lockande eftersom det ser väldigt proffsigt ut och visst skulle jag också vilja flasha med coola sammanställningar men samtidigt vet jag hur mycket extrajobb det skulle innebära för mig. Jag är för lat och trött för att orka leka revisor efter min ordinarie arbetstid. Dessutom får jag nog på jobbet där jag mer eller mindre oavbrutet håller på med siffror mellan kafferasterna. Det känns som om miniräknaren sitter fastklistrad i handflatan.
Det jag vet är att jag vill redovisa för varje liten detalj i mitt köpstopp, varenda krona jag lägger ut på icke-livsnödvändiga saker och vilka oförutsedda utgifter jag snubblar över varje månad. Det är själva grundtanken med min blogg, att hålla koll på mitt köpstopp och hitta alternativa lösningar för att finansiera saker jag inte tillåter mig att betala med vanliga inkomster.
En annan tanke är att jag vill redovisa sparandet från köpstoppets början, dvs. den 1 januari 2014 och framåt.
Jag vet inte hur djupt i detalj jag ska gå in på hur mycket vi hade i olika sparformer innan dess och hur våra tillgångar och bolån ser ut. Jag hade ingen genomtänkt bloggstrategi när jag började utan kände bara att jag ville ta upp vad som helst som flyger genom skallen, oftast med fokus på sparande. Förhoppningsvis kommer det allt eftersom bloggen utvecklas och jag med den.
Att min i-all-enkelhet-redovisning för februari månad släpat efter beror på att de senaste dagarna varit minst sagt jobbiga, både fysiskt (kan man hosta upp inälvorna?) och psykiskt (känslomässigt utmattande att försöka trösta otröstliga barn).
Måste tag i det. Inte ikväll men inom de närmaste dagarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar