Spenderarbyxorna är av

Med tanke på min spardiet låter det som om jag börjar bli som mina föräldrar. Huh! Skrämmande tanke. 

Hittills har det varit precis tvärtom. Fram tills nu har jag satt en ära i att bete mig precis tvärtemot. Fast besluten att inte bli som mina föräldrar, som tjänade så mycket och ändå snålade in på det mesta i vardagen. Min köpfest har pågått konstant sedan jag flyttade hemifrån, med vissa upp- och nedgångar i kurvan beroende på vilken fas i livet jag befann mig i.

Jag spenderade pengar på allt mina föräldrar avstått från. Inredning, nöjesrenovering, märkeskläder, accessoarer och uteliv. Exklusiva kvalitetsklockor och ett par dyra handväskor. En påkostad livsstil som jag finansierade genom att jobba mer än heltid och periodvis pressa in extrajobb i heltidsschemat. I min mammas badrumsskåp hittar man två läppstift och en parfymflaska. I mitt hittade man knappt det man letade efter på grund av alla flaskor och burkar. Det krävs ingen psykologexamen för att lista ut att det var en revolt mot barndomens ouppfyllda önskningar. Det bör nämnas att jag hade en trygg och stabil uppväxt och att detta endast handlar om pengar. 

Det jag fick med mig hemifrån var en ekonomisk grundsyn som gjorde att jag aldrig handlade på avbetalning eller lånade pengar. Att jag valde hög kvalitet framför lägsta pris har varit en fördel i längden. Nämligen att jag har vad jag behöver nu när jag slutat konsumera. Om man bortser från det onödiga kortsiktiga slöseriet på det som inte höll över tid sitter jag idag med ett nyrenoverat hem och en klassisk garderob. Det kommer att hålla länge till, om man nu bryr sig om yta och vill smälta in i sin krets. 

Jag har spenderat mina pengar, ständigt sugen på att köpa mer. Inlåst i ett system som inte belönat mig i längden och som jag trodde att det inte gick att bryta sig loss ifrån. Jobba för att konsumera och jobba ännu mer för att kunna fortsätta konsumera i samma takt. Förra året bestämde jag mig för att ha en långsiktig plan och förverkliga mina drömmar och skapa det liv jag egentligen vill ha. 

Varje sparad krona innebär ett steg i rätt riktning.