Barndom och påverkan

Visst har jag funderat över om ekonomin i barndomen påverkar oss och hur mycket vi formas av vår uppväxt.

Jag växte upp i ett akademikerhem med god ekonomisk standard men trots detta förespråkade mina föräldrar ett sparsamt leverne. I synnerhet mamma, min pappa däremot sprätte gärna lite pengar omkring sig i smyg. Vi hade lantställe och reste regelbundet utomlands, det var där de valde att lägga pengarna. Till vardags var det viktigt att hålla alla kostnader nere och de unnade sig inga större utsvävningar. Restaurangbesök inträffade endast vid speciella tillfällen, istället valde de att ha ett rikt socialt liv med många middagsbjudningar. Vi åt alltid bra och vällagad mat. Mina föräldrar storhandlade och gjorde storkok. De plockade frukt, bär och svamp. Syltade, saftade och frös in för att spara till vintern. Bakade nästan allt bröd själv.

Min mamma shoppar aldrig och att gå i butiker är inte något som intresserar henne. Snålheten tog sig även uttryck i att mamma gjorde allt för att hålla kostnaderna nere för el, värme och vatten. Jag minns otaliga bråk när jag och mina syskon kom i tonåren och gillade att duscha länge. För att inte tala om när hon skruvade ner elementen på husets bottenplan där teverummet låg - och hur vi genast skruvade upp dem igen. Än idag ogillar jag när folk har det kallt i sina hus och jag föredrar en varm inomhustemperatur under vinterhalvåret. 

Allt det där var naturligtvis väldigt klokt ur en ekonomisk synvinkel men som tonåring tyckte jag att det var förfärligt. Min mamma förstod aldrig tonåringars behov av pengar till fika och krimskrams. Tjat lönade sig inte så jag började arbeta när jag gick i högstadiet. Jag började sitta barnvakt och rastade halva grannskapets hundar, allt för att få några kronor i handen. Småjobben utökades med tidningsutdelning på helgerna och jag var väldigt stolt över mina egentjänade pengar. Visst kan man dra lärdom av tillfredsställelsen i att tjäna egna pengar men jag väljer ändå att vara mindre återhållsam med fickpengar gentemot mina barn. Jag kände mig tvingad att jobba för att få det mina kompisar hade, trots att de inte behövde jobba för sina fickpengar, och det tog mycket tid i anspråk. Jag hoppas mina barn inser fördelarna med extrajobb utan att de tvingas till det för att få en normal tonårstid. 

Min mamma är sig lik än idag men visar generositet mot sina barnbarn genom att sponsra dem med saker hon anser användbara och hon sätter punktligt in en slant på deras sparkonton vid födelsedagar och jul. Genom åren har de aldrig fått en enda leksak av henne då hon anser att dagens barn drunknar i plastigt skräp. Det ligger kanske något i det och en dag kommer de säkert att uppskatta att hon satte in pengar till dem istället.