torsdag 13 februari 2014

Mitt och ditt eller vårt?

Det är alltid intressant hur andra gör. Jag är den nyfikna typen som gärna vill veta om folk bråkar om pengar hur andra gör med ekonomin. Gemensam eller delad, och hur delas den? 

Min man och jag träffades 1996 så vi har haft många år på oss att hitta en metod som fungerar grälfritt för oss. Vi är gifta så vi har giftorätt i varandras tillgångar och då spelar det egentligen ingen roll om pengarna ligger på den ena eller den andres konto. 

Alla pengar är gemensamma men våra löner går in på separata konton. 
Vi har ungefär lika löner och varje månad lägger vi in samma summa för räkningarna, det spelar ingen roll vem räkningen står på, och båda betalar in till ett gemensamt sparkonto. Det som blir kvar på våra egna konton går till mat och fickpengar utan att för den skull ses som "dina" och "mina" pengar. Vi trivs med vårt upplägg och det fungerar, båda har insyn och koll på alla inkomster och utgifter. 

Någon petig person vill säkert höja ett finger och påpeka att vi inte alls har gemensam ekonomi eftersom man då måste ha två kort till ett konto. Så jag antar att man kan säga att vi har delvis gemensam ekonomi men gemensamt sparande. Och jag förstår inte riktigt hur alla ett-konto-två-kort-människor gör med födelsedagspresenter och julklappar? Hur kul är det om den andre kan se t.ex ett kortköp på Armani tre dagar före sin födelsedag? Inte för att det skulle hända här, nu när vi går på spardiet kommer min man på sin höjd att få hemkokt morotsmarmelad som är upphälld i någon gammal burk jag hittat i skåpet under diskbänken... 

Hur som helst, det enda jag inte känner mig nöjd med är avsaknaden av en gemensam överblick över matkostnaden. När barnen var mindre förde vi över en summa till Ica-kortet men efter ett par år upphörde det, oklart varför. Lathet troligtvis. Det bästa vore att återinföra matkortet för att jag lättast ska kunna petigmeterkolla matutgifterna. 

Vi delar upp matinköpen mellan oss så att vi avlastar varandra. Jag har matlagningsdagar måndag, onsdag och varannan fredag medan min man har tisdag, torsdag och varannan fredag. Det kan låta som en noga uträknad jämställdhetsplan och jag skulle kunnat plocka lite poäng här men om sanningen ska fram är det enbart baserat på våra arbetstider, så att det ska funka. Den som slutar tidigt ser till att det finns mat på bordet och att ingenting saknas.

Jag ser det som en självklarhet att spara till barnen varje månad. Ett av barnbidragen dras automatiskt till sparande, hälften går till ett sparkonto och andra halvan går till deras fondspar. Sparkontot har en sparränta på 2,20%. Inte optimalt men jag vet helt enkelt inte riktigt vilken sparform jag ska välja. Det andra barnbidraget blir liggandes och det finns ett kort kopplat till kontot. Kortet används sällan men det händer att vi tagit fram det vid dyrare inköp som t.ex vinterkläder eller cyklar till barnen. I fjol förde jag över större belopp därifrån till ett tidsbundet (5 år) fasträntekonto vilket jag ångar så här i efterhand. Jag hade kunnat investera dem i något med högre avkastning istället. 

Alla är vi nybörjare i början och det är bara att hoppas att jag utvecklas till råsmart börshaj med tiden.


3 kommentarer:

  1. Gammalt inlägg men jag grottar i dina roliga inlägg som söndagsnöje istället för alla härliga böcker som ligger olästa, ta det som en komplimang :-)
    Vi har exakt lika upplägg som ni. Gifta, gemensamt utgiftskonto men sedan separat, jag tjänar lite mer än maken så våra sparmöjligheter är lite olika men det jämnar ut sig med att jag ibland pyntar i mer pengar för gemensamma roligheter och nödvändigheter. Vi har handlar om varandra och försökt få det rättvist, det har väl fungerat lite sådär eftersom handlingen är ett av mina nöjen, kryssa mellan hyllorna med noggrann lista och spana efter röda erbjudanden :-). Så nu har vi fått en ny bebis i familjen, ICA-kort med betalfunktion! Så roligt (ja gud man är lättroad nu för tiden) att kolla saldot och se om det går att snåla även där. Vi har ju haft ICA-kortet i evigheter men bara för att spara poäng. Nu kan jag tom lämna mitt vanliga betalkort hemma för att inte frestas av något och ändå göra matinköpen. Jag och maken har lite olika inställning till matlåda och annat så jag skulle bara bli sur över att ha en totalgemensam ekonomi, varför då liksom? Vi har aldrig någonsin varit osams om pengar.

    Morsan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sparränta 2.20%..?! Jaaa, det är sannerligen ett gammalt inlägg du hittat, hahaha.

      Ögnade igenom mitt eget inlägg och insåg att alla andra uppgifter fortfarande är aktuella (förutom ovan nämnda sparränta alltså) och vårt ekonomiska upplägg ser precis likadan ut fortfarande.

      Ju längre tiden går desto mer övertygad blir jag om att det är den fungerande modellen för oss. Jag skulle förmodligen bli otroligt osympatisk om jag fick daglig insyn i hans kontoutdrag och började lägga mig i om han köpt en dricka eller tagit en fika med en kompis. Jag har turen att vara gift med en förstående man som delar min vision och mina tankar kring en sparsam livsstil MEN jag är mer extrem. Jag tror på lite egen frihet och utrymme för egna tolkningar av sådana här livsstilsval. Jag köper smink och skönhetsprodukter och det gör inte han så det jämnar nog ut sig i längden.

      Ska kolla det där Icakortet. Har precis vant mig vid OKQ8-kortet som betalkort så jag måste kolla om jag vinner något på att ha ytterligare ett kort.

      Radera
    2. Tillägg: om du frågar mig nu så ångar jag VERKLIGEN INTE det tidsbundna femårskontot jag nämnde i inlägget. Jag ångrar att jag inte satte in typ en halv mille! Det är ju asbra ränta!

      Radera