Hur vill ni använda upp livets dagar?

Idag är det måndag och en ny arbetsvecka. 

Jag har haft en riktig skrivbordsdag och höll på att drunkna i papper. Första dagen med sol på länge och jag satt på jobbet. När det var dags att gå hem hade solen försvunnit. Surt.

Gårdagens inlägg handlade om jobb och jag tänkte dröja mig kvar vid det ämnet. Vill alla verkligen jobba eller gör de det för att de måste? Hur många hade låtit bli om de kunnat? 

För- och nackdelar med att jobba.

Fördelar: 

Lönen!

Sociala relationer. 

Arbete är en viktig social bit. Jag gillar verkligen mina kollegor och jag tror det skulle kännas tomt utan den regelbundna vardagskontakten. Det finns en gemenskap och sammanhållning som ger otroligt mycket och några av mina tidigare jobbarkompisar hör idag till mina närmaste vänner. 

Stimulansen vi får av vårt arbete.

Vi behöver känna oss behövda och vi behöver en meningsfull sysselsättning. 

Möjligen behöver vi kontrasten jobb - ledig, uppbunden tid - fritid, för att till fullo kunna uppskatta ledighet och semestrar. 

Nackdelar:

Det stjäl min tid. 

Tid från barnen och tid från mina intressen. Dessutom är jag morgontrött och avskyr stressen som infinner sig varje morgon när barnen ska till skolan och jag till jobbet. Jag kan inte nog understryka hur mycket jag avskyr när alarmet piper och startskottet för morgonmaraton går. 

Problemet som jag ser det är att vi arbetar för mycket och är alldeles för stressade. Vi har ingen tid för varandra, familjen och privata relationer. Nu talar jag inte i egen sak, det är mer en allmän reflektion. Jag hinner med familjen men inte med mig själv och dagarna går alldeles för fort. Jag är uppe tidigt och lägger mig sent men timmarna räcker ändå inte till. 

Redan igår skrev jag om frustrationen över att inte hinna med allt jag vill göra. Jag skulle inte ha några som helst problem att fylla mina dagar. Vår ekonomi tillåter att jag går ner i arbetstid men det skulle innebära en sårbarhet och ett beroende av min mans inkomst som jag inte vill utsätta oss för. Just nu försöker jag leva på existensminimum men det är givetvis stor skillnad på att göra det frivilligt, medan kapitalet växer, och att nödgas dra in på allt för att det inte finns tillräckligt med pengar.

Skulle jag jobba om jag inte behöver? NEJ. Jag har varit yrkesverksam i så många år. Jag har haft skitjobb och skitchefer. Ibland har det varit roligt att arbeta och ibland har det varit rent själsdödande. Jag tvivlar starkt på att alla människor behöver jobba för att känna ett egenvärde. Det som är meningsfullt för en person är inte nödvändigtvis meningsfullt för en annan. 

När jag får tid (!) tänker jag knåpa ihop ett litet bildkollage av inspirationsbilder som ska peppa mig att nå mina mål. 

Man måste våga drömma.