Men vad som var värre var att barnens lilla kanin insjuknade hastigt igår kväll. Vid två tillfällen försökte han att sätta sig upp men bakkroppen ville inte riktigt följa med. Vi blev oroliga över att han hade skadat ryggraden eller drabbats av hjärnblödning. Det var bara att kasta sig in till djursjukhuset. Vi tog honom till Roslagstulls djursjukhus, ett av få ställen med veterinärer som är specialiserade på kaniner. Han fick genast smärtlindrande behandling och veterinären konstaterade att det var magen. Tyvärr var specialistkunskaperna inte till någon större hjälp i det här läget och vi förlorade vårt lilla keldjur.
Barnen är otröstliga och hela den här dagen har varit ett enda långt gråtkaos. Som förälder visste jag inte hur jag skulle göra, plocka bort alla kaninens tillbehör och kanske framstå som okänslig eller låta dem stå kvar och utlösa nya gråtattacker. Jag valde det senare, allt har sin tid och det här är något som de måste få kämpa sig igenom.
Det var deras allra första husdjur och de gav honom exemplarisk omvårdnad och överöste honom med kärlek. Kaninen var frigående och rumsren, han uträttade sina behov i en kattlåda. Han var en familjemedlem, om än liten och skuttande. Vi hade vant oss vid att alltid ha honom runt fötterna så det blir tomt utan honom.
Vi gjorde det vi kunde. Det känns bra så här i efterhand.
Vår kanin var försäkrad men jag hade låtit honom genomgå de behandlingar som krävdes, oavsett. Den kostnaden tar man från hjärtekontot men det underlättar helt klart om de är försäkrade. Det syns tydligt hur folk tänker med tanke på att veterinärer erbjuder en avbetalningsplan.
Så alla ni som inte har era djur försäkrade, se till att ordna det. Det är tråkigt att behöva ta ställning till kostnader för vård i ett kritiskt läge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar