lördag 17 maj 2014

Buffertlösa stoppar huvudet i sanden

Det är alltid känsligt att skriva om andra än sig själv när man bloggar. Dels vill man inte hänga ut någon, dels vill man inte sätta sig till doms över hur andra väljer att leva sina liv. Jag skriver "man" eftersom jag är övertygad om att det är fler än jag som faller för frestelsen att ta upp exempel ur det verkliga livet. 

Det pratas ofta och mycket om vikten att ha en lättillgänglig buffert om något skulle inträffa. Det borde vara en självklarhet för alla men med jämna mellanrum kan vi läsa att många svenskar helt saknar en sparbuffert. Detta innebär att många hushåll inte klarar ett ekonomiskt bakslag och det är just ett sådant fall jag vill ta upp som exempel. 

Ni som har läst det här inlägget (http://spardiet.blogspot.se/2014/03/rika-erfarenheter-och-fattiga-vanor.html) vet vad jag menar nu när jag ska berätta om en familj som tillhör "grupp Z". De har köpt ett lite dyrare boende än vad de egentligen har råd med och går precis runt varje månad. Paret lever från lön till lön och det blir ingenting över till sparande. Samtidigt har de köpvanor som kan ge vilken sparbloggare som helst skrämselhicka. De har skapat sig en skör livsstil som är helt beroende av att bådas inkomster rullar in som de ska. Jag tror tyvärr inte att detta är en ovanlig situation idag och framför allt har jag fått för mig att den här typen av bokostnader med knappa marginaler är ett stockholmsfenomen.

För ett halvår sedan hände det som inte fick hända. En av dem blev uppsagd eftersom företaget tänker lägga ner. Den soon to be-arbetslösa personen i fråga har sökt otaliga jobb, både på företag som söker personal och företag som inte gör det, men hittills utan resultat. Än så länge finns det gamla jobbet kvar men om ett par månader ser situationen annorlunda ut och den ekonomiska krisen börjar bli ett faktum. Nu kommer vi till det intressanta. Under dessa månader som uppsägningen hängt som ett svart moln över deras huvuden har de bibehållit samma konsumtionsmönster och inte påbörjat något som helst sparande för framtiden.  

Jag har funderat mycket på hur de tänker. Vad får till synes intelligenta människor att inte tänka längre än till nästa lön? Jag tror att en stor del av problemet är ekonomisk okunskap. Den här typen av människor saknar förmåga att se saker i ett större perspektiv och att räkna på småutgifter. Att gå ut på krogen, köpa hämtmat eller kosta på sig nya kläder i det här läget är för oss ekonomiskt sinnade totalt obegripligt. Under dessa sex månader hade de kunnat ändra sina vanor och skrapa ihop en buffert som skulle hjälpa till att balansera ekonomin framöver. Men så tänker man inte om man inte är van att spara, då tänker man att en hundralapp hit eller dit inte kommer att förändra någonting.

Jag bryr mig mycket om den drabbade familjen och min mening är inte att verka dömande eller nedlåtande utan bara att visa hur människor med dessa beteenden kan fungera. Och att arbetslöshet kan drabba vem som helst. 



11 kommentarer:

  1. Hej
    Håller med att det är alltid känslig att prata om andra. Det är samma för komiker. En duktig komiker kyckas ofta skämta om sig själv även om han pratar om andra medan det är mycket lättare att bara ta andras exempel.

    Jag tycker du beskrev detta problemet ganska bra och att det inte är begränsat till Stockholm.

    Det finns flera orsaker:
    - Folk tror att de får automatisk hjälp. En rest av hur Sverige var för inte så länge sedan.
    - Folk får 80% av lönen om de är i en fack, iaf för CF men många har liknande försäkring.
    - Folk inser inte att dessa 20% är faktiskt mycket pengar.
    - Det finns ingen sparkultur i Sverige trots att det har funnits sparkassorna. Det finns andra länder har som motsats problem dp folk sparar och inte använder pengar. Det är en problem för ekonomin.

    Men jag tror att ganska många tar för given allt de får (från fruktkorg på jobbet till A-kassa) och glömmer att det är endast en förmån.

    SvaraRadera
  2. Ja, jag är övertygad om att det beror på att många vaggats in i en falsk trygghet och övertygelse om att samhället tar hand om alla ekonomiska problem när de uppstår. Barn och ungdomar behöver undervisas i privatekonomi redan från tidig ålder (mellanstadiet) för att lära sig pengars värde och vikten av individansvar.

    Personen i mitt exempel ovan är medlem i a-kassan men problemet är att de inte klarar att tappa de där viktiga 20 procenten pga deras höga bokostnader.

    SvaraRadera
  3. Bra inlägg! Och jag håller med dig om att privatekonomi skulle behöva finnas på schemat. Jag förstår egentligen inte varför?
    Nu var det rätt längesedan jag gick i skolan men det närmsta vi kom till någon form av "ekonomiundervisning" var att vi fick en budget på 10 000 kr och för dessa pengar skulle vi inreda en lägenhet. Lära oss att prioritera rätt antar jag att utmaningen handlade om.
    Men hade det inte varit bättre att lära sig lägga upp en månadsbudget? Istället för en form av konsumtionsbudget..

    Ha en bra vecka!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag instämmer helt. Privatekonomi borde vara en obligatorisk del av undervisningen, inte minst med tanke på sms-lån och hur allt fler unga skuldsätter sig. Givetvis har föräldrarna det största ansvaret men det är alltid bra om kunskaperna kommer från flera håll. I en viss ålder verkar ungdomarna dessutom ha kottar i öronen när deras föräldrar pratar med dem...

      Radera
  4. Man flyttar en del av föräldraransvar till skola. Men det är kanske så att man ska göra. Tyvärr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har aldrig hört till dem som tycker att skolan ska uppfostra barnen så att föräldrarna slipper... däremot anser jag att skolan ska UNDERVISA (det är inte samma sak som att uppfostra). Alla elever får inte nödvändiga kunskaper hemifrån och därför kan skolan tjänstgöra som ett bra och viktigt komplement. Har man sett ett par avsnitt av Lyxfällan på TV är det lätt att förstå varför...

      Radera
    2. Hej!
      Undervisning ska man ha i skolan och det kan vara inkluderat i andra ämnen (matte, historia m m) eller vara ett eget kurs (jag hade 1 timme per vecka Ekonomi och Samhälle första året i Gymnasium, fast jag gick på det som motsvarar natur).
      Men jag tror att ett stort ansvar hamnar på föräldrarna. Det är saker som man uppfostrar redan vid låg ålder. Tyvärr funkar det inte.

      Radera
  5. Innan vi fick vårt första barn tillämpade vi samma tänkesätt. 7 månader att ställa om ekonomin till nya förutsättningar. Detta skapade förutsättning att bygga extra buffertar att köpa barnteater att "måsteprylar" på blocket och satsa på nytt i de fall det finns säkerhetsaspekter. Efter föräldraledig där vi inte maximerat uttaget från FN hade vi större buffertar än innan.
    Jag gav dessa råd till min bror men hans uppfattning var att "det gäller att ta chansen att unna sig nu innan barnen kommer för sedan är det svårt". Dom passade istället på att åka på babyboom. Några år senare fick jag istället höra "här räknas varje spänn" när han ville ha betalt för ett paket som han skickat till oss samtidigt som jag låtit udda vara jämnt för motsvarande belopp belopp till honom. Idag har brorsan och hans flickvän som stärkte banden på babyboom gått skilda vägar till stor del pga ekonomiska problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Smart jobbat av er! Jag önskar att alla planerade lika förnuftigt inför ett väntat inkomstbortfall.

      Tyvärr gör många precis tvärtom när de väntar sitt första barn. Vi har en del vänner som gick fullständigt bananas istället för att spara pengar. Dyra resor, massor av restaurangbesök och nöjen. Som om det inte fanns någon morgondag eftersom "det gäller att passa på." Detta är givetvis upp till var och en, och har man råd med det är det inga konstigheter men har man inte råd bör man kanske tänka ett varv till...

      Radera
    2. Blev lite konstiga autokorrigeringar i mitt förra meddelande:
      barnteater skulle vara barnsaker
      FN skall vara FK (försäkringskassan)
      babyboom skulle vara babymoon

      Radera
    3. Haha, för ett ögonblick trodde jag att du var någon som kanske använt sig av google translate :)

      Radera