Tar vara på tiden

Jag har hört att det är viktigt att ta vara på tiden. Därför kan man ju undra varför jag lade halva förmiddagen på att städa badrummet. Med tops. Ja, ni läste rätt. Trots att vårt badrum är nygjort finns det många skrymslen och vrår där man inte kommer åt när man vardagsstädar. Där stod jag alltså och pillade bort smutsen med tops och insåg att jag kanske borde söka hjälp för mitt städdille. 

Som tur är hann jag med en hel del annat också:

• Legat i soffan och plöjt igenom en spännande biblioteksbok från pärm till pärm och druckit mer kaffe än vad som kan anses hälsosamt. 

• Följde med på en liten promenad med en kompis och hennes (mammas) hund. Eller hund och hund, en dvärgchihuahua som darrade som ett asplöv i regnet. Hunden hade täcke på sig för att inte frysa trots att det var 11 grader men den skakade konstant i alla fall. Och jag var konstant orolig över att jag skulle råka trampa på den lilla råttan hunden.

• Haft besök av svärmor (det var inte alls så illa som det låter, hon är inte på långa vägar så hemsk som svärmödrar brukar framställas i olika sammanhang). Hon ville bara titta in och avböjde att stanna på middag utan drog sig hemåt när make och barn gick till affären för att handla. Hon förstod nog inte vad hon tackade nej till, mannens hemlagade pizza med mozzarella. Han gör givetvis egen pizzadeg och håller inte på att larva sig genom att köpa några färdiga pizzakit. 

På det hela taget en riktigt skön fredag. Och som jag behövde en sådan dag! Jag hör till dem som behöver gå ner i varv emellanåt och få tid för kravlös vila. Det gör mig till en trevligare och gladare mamma, fru, vän och människa. 

Det här inlägget skulle egentligen handla om hur det är att inte jobba. Med tanke på att jag är långledig nu och har funderat mycket på vilken skillnad det gör för välbefinnandet. Jag njuter av varje ledig minut. Av att tillvaron plötsligt blev stressfri och fridfull. Det ger en bra försmak av vad jag vill uppnå i framtiden. Att jobba heltid är själsdödande och alldeles för tidskrävande för att passa mitt liv. Det verkar så trendigt att både halvt jobba ihjäl sig och samtidigt ha fullt upp på fritiden. Ska man få riktigt hög status ska man vara uppbokad och fullbokad i månader framöver. Jag är glad att jag tagit mig ur hetsen att ständigt ha nya kläder, prylar, saker på gång och minskat behovet att det måste hända något hela tiden. För det behovet är oftast kostnadskrävande. Låneboken kostade ingenting och dagens promenad belastade inte heller ekonomin. Jag känner att jag hunnit med både mig själv och att vara social utan att något var inbokat i förväg. 

Jag tror att det är typiskt oss sparbloggare att uppskatta de små sakerna i livet och det är inte fy skam. 

Trevlig helg på er!