Botad från huslängtan

Maj bjuder på växlingsrikt väder. Igår var det sommar och vi var hembjudna till några relativt nya vänner. De bor i ett enormt hus med vidsträckt utsikt över vattnet. Det var underbart att sitta ute i deras trädgård, man uppskattar det extra mycket när man själv bor i lägenhet. Huset är gammalt och charmigt men jag kunde inte låta bli att sitta och fundera över allt underhåll som krävs och alla kostnader. Husfasaden ska målas om i sommar och målningsarbetet beräknas ta 600 timmar. 

Jag berättade att jag dammsuger varje dag för att hålla rent efter valpen och allt pollen som släpas med in och värdparet skrockade förtjust "Tänk om vi skulle dammsuga varje dag, hö hö" med en skämtsam blick upp mot mastodontkåken och alla dess våningsplan. 

Jag brukar bli hussugen varje vår och sommar och den känslan förstärks när jag kommer hem till andra för uppfriskande trädgårdsaktiviteter, vilket alltid resulterar i ett hejdlöst hemnetsurfande i ett par veckor innan jag lägger ned planerna för säsongen. Husplanerna uteblev helt den här gången. Med mitt nya sparsinne blev jag snarare avskräckt och kände faktiskt glädje när vi kom hem till vår lilla lättstädade lya som kräver minimalt underhåll och hjälper oss att spara pengar. Det är inte så att jag inte kommer att fortsätta längta efter en prunkande trädgård på somrarna men jag inser att det skulle sluka alla våra pengar och att det skulle fungera som en mental fotboja. Vi skulle vara låsta att jobba mer snarare än mindre. 

Jag gör val hela tiden och väljer att hålla fast vid mina planer. Jag har aldrig varit så nöjd som jag är nu. Det är en ny känsla, tidigare har jag alltid strävat efter mer och aldrig varit riktigt nöjd med det jag har. 

Kom ihåg att vi bor i Stockholm, det är givetvis en viss skillnad på vilka kostnader man har för sitt husköp beroende på var man bor.