Så kom den då - lönen

Sitter och knaprar på havreknäcke medan jag fladdrar med lönebeskedet. Det är säkert fler än jag som fick lön idag och jag hoppas att ni alla blev nöjda samt håller hårt i slantarna. 

Löneutbetalning är ett väl fungerande belöningssystem och ett lysande exempel på det som inom inlärningspsykologin kallas för positiv förstärkning. Vi får en belöning för utfört arbete, en godbit för att vi varit duktiga och sålt vår tid och kompetens till någon annan. Jag är tacksam över att få påfyllt på kontot trots att jag hasat omkring hemma i mjukisbrallor mest hela dagarna. Och det är alltid lika roligt att pyssla med lönen, att flytta pengar mellan konton och välja hur mycket jag ska placera i fonder eller aktier. 

Det första man bör göra är att kontrollera sin lönespecifikation. Den här gången blev det lite krångligare än vad jag hade föreställt mig. Min löneperiod sträcker sig mellan den 16 och den 15 i varje månad och inte mellan den första och sista i varje månad som är vanligare. Detta innebär att min lönespecifikation innehåller delar av två olika månader. Jag arbetade full tid fram tills min semester började för ganska exakt en månad sedan, för att sedan övergå till semesterdagar istället. Detta gör min lönespecifikation till en rörig härva av arbetad tid samt semesterdagar. För att krångla till det ytterligare har jag varit på jobbet för att jobba några timmar hit och dit under semestern, eftersom det var en förutsättning för min långledighet. Jag får bara ta ut heldagar som semesterdagar så det försvann ett par dagar då jag arbetat fyra timmar per dag. 

Just därför var jag noggrann med att min arbetade tid samt antal uttagna semesterdagar skulle uppnå en heltid och blev därför mycket förvånad över posten "undertid avdrag timme, 5 timmar". Avdraget känns inte helt korrekt. Fem timmar hit eller dit är inte så mycket att tjafsa om men jag vill veta om det är jag eller lönekontoret som räknat galet.

Bruttolönen hamnade på 30 393 kr, vilket ändå känns helt okej med tanke på att jag knappt satt min fot på jobbet under en hel månad och jag räknar med att kunna spara minst 14 000 kr (inkl. barnbidragen) enligt planerna. Det är lätt att leva snålt nu i högsommarvärmen. Som fritidsforskare är jag billig i drift, nöjer mig med en skål yoghurt och flingor samt ett par knäckemackor med pålägg till lunch på dagarna. 

Jag kan tillägga att muffinsmagen nästan försvunnit (det kan vi tacka rumsrenträningen för, det blir mycket spring in och ut) så snart kan jag knäppa knappen på mina tajtaste brallor igen istället för att köpa nya. Jag har ätit precis som vanligt men rört på mig mycket mer än vad jag brukar. Ni som missat muffinsmagen kan läsa om den här: http://spardiet.blogspot.se/2014/04/sparblogg-goes-viktblogg.html

Idag väntar en liten extra utgift eftersom vi bokat tid för vaccination av valpen i eftermiddag. Djurkliniken ligger på gångavstånd från oss så det blir en liten promenad i solen. Vi har inte kollat upp vad det kostar men jag gissar på någonstans mellan 300-600 kr. Väljer att betala med Blocketpengarna istället för att belasta lönekontot. 

Läget är med andra ord under kontroll.

Svenskens genomsnittliga semesterkassa - fusksiffror?

Inte för att tråka ut er med min låsning på semesterkostnader men jag fick en så bra kommentar från Frivid42 (ni hittar den i kommentarsfältet under förra blogginlägget). Han har gett ett genomtänkt exempel på hur han räknat fram vad semestern faktiskt kostar honom och hans familj. 

Ämnet är så intressant att jag inte kan låta bli att ägna ytterligare bloggutrymme åt att älta det här med utökade kostnader under semestern...

Jag utgick nämligen från att beloppen i mitt förra inlägg (googlad uppgift på genomsnittlig semesterkassa) kan tolkas som semesterkassa = semesteraktiviteter. Typ resor. Det känns lite missvisande eller är det jag som tänker knasigt? Enligt mig borde en semesterkassa innebära allt som spenderas utöver hushållets vanliga kostnader. Låt oss säga att någon köper en resa för 18 000 kronor. Menar man då att semesterkassan är 18 000 kr eller har personen i fråga verkligen räknat in alla kringkostnader, t.ex resor till och från flygplatsen och fickpengar? Fickpengar som dessutom brukar hamna i rullning redan på flygplatsen.

Och hur är det med resterande semesterveckor? Borde man inte räkna in alla utökade kostnader även där? De allra flesta spenderar nog mer fickpengar än vanligt under semestern. 

Åker och hälsar på släkt och vänner. 

Kanske tillbringar en dag på Grönan och en annan dag på Skansen? 

Passar på att äta ute mer än vanligt. 

Skollov innebär utökade matkostnader även för den familj som äter sina måltider hemma. 

Ja, ni förstår säkert hur jag menar. 

Nu lovar jag att inte tjata mer om detta. Nästa gång skriver jag om något helt annat. 

Välfylld eller skral semesterkassa?

Större delen av dagen har ägnats åt ett litet äventyr för valpen. Tillsammans med varsin kompis åkte vi till ett naturreservat där det även finns en 4H-gård. Miljöträning för valparna och natursköna omgivningar för oss vuxna. Vi satt på klipporna och blickade ut över vattnet och jag lovar att jag totalt glömde bort allt vardagsstök. 

Jag vill passa på att flagga för utflykter som umgängesform. Det är otroligt avkopplande att packa ner en matsäck och ge sig ut i den sköna sommarvärmen. Det här är så självklart tänker ni sparsamma bloggläsare, men faktum är att många andra inte verkar hitta bort från uteserveringarna. Så här års är det knökfullt och alla verkar vilja njuta av att få mat och dryck serverad av jäktad serveringspersonal. Det är inget fel med det men det är bättre för plånboken att ha picknick med medhavd matsäck. 

Detta för mig osökt in på den hägrande sommarsemestern. Har ni sparat till semestern? Några av er kanske har en kommande skatteåterbäring som ska finansiera eventuella semesterresor? Gör ni en budget för sommaren eller släpper ni allt för ett par veckor? 

Jag funderade över vad som räknas som en genomsnittlig semesterkassa och slog en sökning på ämnet. Jag hittade uppgifter från 2012, då planerade svenskarna att lägga 14 900 kr på sin semester. En barnfamilj med två vuxna och två barn beräknades lägga ut 18 600 kr. 

Är det bara jag som tycker att det verkar vara lågt räknat? 

Jag förstår att alla har olika förutsättningar och att inte alla åker på utlandsresor men ändå, om jag tittar på min egen bekantskapskrets är det nog inte många barnfamiljer som klarar att hålla sig under 20 000 kr. Sist vi åkte till Spanien kostade det över 20 000 kr för två vuxna och två barn och då var det en ordinär charterresa med boende på ett lägenhetshotell. Och semestern var inte slut när vi kom hem därifrån utan det återstod några veckor innan skolorna började igen, om man nu ska räkna in alla extra utgifter och inte bara resorna. Även de år då vi har semestrat inom landets gränser har tusenlapparna fladdrat iväg. Allt är dyrast under högsäsong, att hyra stuga på Gotland kan lätt gå loss på mellan 6000-9000 kr för en vecka. Då tillkommer resor till och från stugan, mat och fickpengar. De som inte har skolbarn tjänar verkligen på att inte åka under skolloven...

Är man en stor familj kostar det en rejäl slant att roa sig på olika nöjesparker som Gröna Lund, Liseberg, Kolmården eller Skara sommarland. Med andra ord, hål i plånboken så fort vi gör vanliga semesteraktiviteter.

Detta är inte tänkt som något "oj, vad dyrt allting är-gnäll" utan mer en reflektion kring semesterkostnader. 

Skriv gärna och berätta era tankar kring semesterkostnader!

Botad från huslängtan

Maj bjuder på växlingsrikt väder. Igår var det sommar och vi var hembjudna till några relativt nya vänner. De bor i ett enormt hus med vidsträckt utsikt över vattnet. Det var underbart att sitta ute i deras trädgård, man uppskattar det extra mycket när man själv bor i lägenhet. Huset är gammalt och charmigt men jag kunde inte låta bli att sitta och fundera över allt underhåll som krävs och alla kostnader. Husfasaden ska målas om i sommar och målningsarbetet beräknas ta 600 timmar. 

Jag berättade att jag dammsuger varje dag för att hålla rent efter valpen och allt pollen som släpas med in och värdparet skrockade förtjust "Tänk om vi skulle dammsuga varje dag, hö hö" med en skämtsam blick upp mot mastodontkåken och alla dess våningsplan. 

Jag brukar bli hussugen varje vår och sommar och den känslan förstärks när jag kommer hem till andra för uppfriskande trädgårdsaktiviteter, vilket alltid resulterar i ett hejdlöst hemnetsurfande i ett par veckor innan jag lägger ned planerna för säsongen. Husplanerna uteblev helt den här gången. Med mitt nya sparsinne blev jag snarare avskräckt och kände faktiskt glädje när vi kom hem till vår lilla lättstädade lya som kräver minimalt underhåll och hjälper oss att spara pengar. Det är inte så att jag inte kommer att fortsätta längta efter en prunkande trädgård på somrarna men jag inser att det skulle sluka alla våra pengar och att det skulle fungera som en mental fotboja. Vi skulle vara låsta att jobba mer snarare än mindre. 

Jag gör val hela tiden och väljer att hålla fast vid mina planer. Jag har aldrig varit så nöjd som jag är nu. Det är en ny känsla, tidigare har jag alltid strävat efter mer och aldrig varit riktigt nöjd med det jag har. 

Kom ihåg att vi bor i Stockholm, det är givetvis en viss skillnad på vilka kostnader man har för sitt husköp beroende på var man bor. 

Buffertlösa stoppar huvudet i sanden

Det är alltid känsligt att skriva om andra än sig själv när man bloggar. Dels vill man inte hänga ut någon, dels vill man inte sätta sig till doms över hur andra väljer att leva sina liv. Jag skriver "man" eftersom jag är övertygad om att det är fler än jag som faller för frestelsen att ta upp exempel ur det verkliga livet. 

Det pratas ofta och mycket om vikten att ha en lättillgänglig buffert om något skulle inträffa. Det borde vara en självklarhet för alla men med jämna mellanrum kan vi läsa att många svenskar helt saknar en sparbuffert. Detta innebär att många hushåll inte klarar ett ekonomiskt bakslag och det är just ett sådant fall jag vill ta upp som exempel. 

Ni som har läst det här inlägget (http://spardiet.blogspot.se/2014/03/rika-erfarenheter-och-fattiga-vanor.html) vet vad jag menar nu när jag ska berätta om en familj som tillhör "grupp Z". De har köpt ett lite dyrare boende än vad de egentligen har råd med och går precis runt varje månad. Paret lever från lön till lön och det blir ingenting över till sparande. Samtidigt har de köpvanor som kan ge vilken sparbloggare som helst skrämselhicka. De har skapat sig en skör livsstil som är helt beroende av att bådas inkomster rullar in som de ska. Jag tror tyvärr inte att detta är en ovanlig situation idag och framför allt har jag fått för mig att den här typen av bokostnader med knappa marginaler är ett stockholmsfenomen.

För ett halvår sedan hände det som inte fick hända. En av dem blev uppsagd eftersom företaget tänker lägga ner. Den soon to be-arbetslösa personen i fråga har sökt otaliga jobb, både på företag som söker personal och företag som inte gör det, men hittills utan resultat. Än så länge finns det gamla jobbet kvar men om ett par månader ser situationen annorlunda ut och den ekonomiska krisen börjar bli ett faktum. Nu kommer vi till det intressanta. Under dessa månader som uppsägningen hängt som ett svart moln över deras huvuden har de bibehållit samma konsumtionsmönster och inte påbörjat något som helst sparande för framtiden.  

Jag har funderat mycket på hur de tänker. Vad får till synes intelligenta människor att inte tänka längre än till nästa lön? Jag tror att en stor del av problemet är ekonomisk okunskap. Den här typen av människor saknar förmåga att se saker i ett större perspektiv och att räkna på småutgifter. Att gå ut på krogen, köpa hämtmat eller kosta på sig nya kläder i det här läget är för oss ekonomiskt sinnade totalt obegripligt. Under dessa sex månader hade de kunnat ändra sina vanor och skrapa ihop en buffert som skulle hjälpa till att balansera ekonomin framöver. Men så tänker man inte om man inte är van att spara, då tänker man att en hundralapp hit eller dit inte kommer att förändra någonting.

Jag bryr mig mycket om den drabbade familjen och min mening är inte att verka dömande eller nedlåtande utan bara att visa hur människor med dessa beteenden kan fungera. Och att arbetslöshet kan drabba vem som helst. 

Välkommen valp!

Nu är vi fem i familjen. Det blev en valp! En liten grabb med sylvassa tänder och mycket bus i blicken. 

Kostnaderna so far:

Köp av valp: 14 000 kr

Köp av tillbehör, s.k startkit: 2500 kr

Försäkring: 3354 kr/år. 30% rabatt första året. 

Vi köpte:

Hundbädd

Mat- och vattenskål

Några hundplädar att lägga i bädden.

Halsband och koppel. 

Hundgodis och tuggben. 

Hundmat

Leksaker

Klotång

Vid hämtning av valpen visade det sig att vi fick en enorm goodiebag fullproppad med saker (det kunde uppfödaren ju ha kläckt ur sig innan vi shoppade loss helt vansinnigt på djuraffären). Så nu har vi dubbla uppsättningar av en del saker men eftersom han kommer att tugga i sig en del och växa ur en del annat så kommer allt förmodligen till användning.

Just nu försöker vi mest vänja oss och hitta rutiner (tidiga morgnar och mycket spring ut på gräsmattan så fort vi misstänker att han behöver göra ifrån sig). Min lyxiga ledighet är inte längre så ledig men väldigt mysig. 

Alla kostnader för hunden och dess tillbehör täckte vi med pengarna från Blocketförsäljningen av möbler. 

Hundköpet innebär att vi stannar hemma hela sommaren och, som jag nämnt i ett tidigare blogginlägg, kostnaderna kommer att gå (minst!) jämnt upp med vad det hade kostat oss fyra att åka på en anspråkslös semester i år. Därför innebär köpet egentligen ingen extra utgift för oss, förutom den framtida tilläggskostnaden för foder och försäkring. 

Och barnens glädje! Den är underbar att se. För att inte tala om hur hela familjen jollrar och pjåskar. Alla är djupt engagerade, hjälpsamma (14-åringen går frivilligt ut med soporna!) och nyförälskade. 

Mål och mening - för nya läsare

Jag vill välkomna alla nya läsare. Vad kul att ni har hittat hit! Det är flera som ställt samma fråga om vad jag har för mål med mitt sparande. Därför tänkte jag förklara detta lite närmare (det mesta finns att hitta bakåt i bloggen för den som vill läsa mer).

Jag har haft köpstopp sedan 1 januari 2014. Det handlar inte om ett köpstoppår utan mer om att lägga om livsstil. Klart jämförbart med den som vill gå ner i vikt och väljer att lägga om sina vanor istället för att köra en kort bantningskur. 

Köpstoppet baseras på följande:

• Jag har tröttnat på att det mesta i våra liv styrs av konsumtion. Shopping har blivit ett fritidsintresse och ett sätt för människor att umgås. Jag känner många barnfamiljer som tillbringar de flesta helger i köpcentrum utan att egentligen ha några specifika ärenden att uträtta. Jag vill ge mina barn en uppväxt där de ser oss vuxna göra annat än att konstant stå med plånboken i handen redo att betala.

• Jag tycker om att ha ett vackert hem med modern teknik men jag vill inte känna av den fåfänga hetsen att ständigt behöva förnya bostaden och byta ut fullt funktionsdugliga saker. 

• Jag vill inte längre jobba 40-50 timmar i veckan för att ha råd att plocka livsstilspoäng och/eller upprätthålla en hög standard i fråga om ett överflöd av prylar, kläder och nöjen. 

• Målet är att halvera antalet prylar här hemma istället för att fortsätta att fylla på i skåp och lådor. 

Istället har jag alltså valt att sluta handla onödiga prylar och sparar varenda krona som inte går till nödvändiga kostnader. Målet är att försöka frigöra mig från ett löneberoende. Att ha råd att välja det liv jag vill leva. Att slippa vara löneslav fram till pensionen. 

Jag hoppas att detta förtydligar det hela en aning. Lämna gärna en kommentar om det är något du undrar över eller om du bara vill skriva några rader. 

På återseende!