Nu har vi gått in i juni och det har redan gått tio dagar sedan lönen betalades ut. Som vanligt ligger jag efter med min kontokontroll men här kommer den:
Detta här hänt på mitt konto sedan lönen trillade in den 23/5:
1200 kr till ett stående fondspar.
684 kr AMF Pension/fondförsäkring
400 kr Skandia Liv
605 kr Fackavgift.
20 kr månadsavgift bankkort
5000 kr till sparkontot
218 kr till djuraffären. Ett nytt hundhalsband (valpen hade vuxit ur de vi hade tidigare), tuggben och hundgodis.
2196 kr mat och förbrukningsvaror.
Dessutom är ett belopp överfört till min man, för hälften av våra fasta kostnader.
Det blev 2234 kr över från aprillönen. Dessa pengar åkte rakt in på sparkontot.
Kvar på lönekontot finns 5556 kr.
Jag fick en liten svacka eftersom jag kämpar så hårt för att spara men utan större resultat på kontot. Allt snålande och sparande kändes nästan meningslöst när det blir så lite över att investera i fonder och aktier. Tidigare har jag köpt kläder, smink eller inredningsprylar för cirka 5000 kr i månaden och ändå kunnat stoppa undan pengar till sparande. Nu har jag köpstopp och trots det känns sparbeloppen så himla futtiga. Många sparbloggare lyckas sätta undan enorma belopp varje månad medan jag tycker att det är svårt eftersom familjen förbrukar, äter och använder upp allt i ett rasande tempo.
Men som tur är tillhör det ovanligheterna att jag känner mig modlös och nu tar jag nya tag och kämpar vidare. Det är bara att acceptera att det kostar att driva ett hushåll på fyra personer. Det är ofrånkomligt att toapapper tar slut, tvättmedel tar slut, barnen behöver nya tandborstar, disktrasor behöver bytas ut, ugnsfolie behövs för att kunna laga mat osv. Det har varit långhelg och då går det åt mer mat. Barnens kompisar äter gärna här vilket innebär ökade matkostnader men det ger å andra sidan viktig social samvaro.
Jag saknar inte mitt gamla slösaktiga liv alls men jag vill se snabbare resultat. Det blir alltid mindre pengar över än vad jag tror. Förmodligen är jag inte ensam om dessa frustrerande tankar bland sparare som har familj.
Det kan te sig futtigt på kort sikt men spelar stor roll över tid. :)
SvaraRaderaTack snälla för att du påminner mig om det! Det är lätt att glömma bort när man stirrar sig blind på en månads siffror istället för att se helheten över tid.
RaderaHåller med helt om dina tankar. Jag har också varit på väg att skriva ett frustrerat inlägg om att det går för långsamt. Men som Per Penning skriver, varje litet sparande gör skillnad på längre tid.
SvaraRaderaVi har också stora kostnader med mat och även en del nöjen. Men jag vill inte snåla på familjens livskvalité in absurdum. Vi försöker göra storkok och vara ekonomiska med maten och det vi kan spara på men det är nu barnen är små och vill vara med oss. Jag vill inte extremsnåla under den kanske bästa tiden i allas våra liv.
För min del känns det ändå hoppfullt. Jag lär mig hela tiden om sparande och investeringar och nu när jag tittade på vår balansräkning (tillgångar-skulder) hade vi ökat med 50 000 kronor från förra månaden. Av dessa var ca 26 000 kr ökningar i fonder och aktier, så snöbollen är i rullning här. Hoppas att du/ni också ser rejäl framgång snart!
När jag känner mig frusterad för att det går långsamt brukar jag rota fram lite grejor att sälja på Tradera eller Blocket, det finns en aldrig sinande ström här :)
Grattis till fina siffror! Jo, det tar ett tag att bygga upp ett aktie- och fondinnehav så att det börjar generera pengar. Och visst ser jag små framgångar. Inte minst att jag faktiskt har lyckats spara mycket mer än vanligt under 2014. Det är bara det att det går sååå långsamt trots alla "uppoffringar". Jag tjänar helt enkelt inte tillräckligt bra på mitt jobb :)
RaderaDet är jag som har belagt mig själv med köpförbud (även om min man blivit mer och mer sparsam) och som jag sagt tidigare, det finns ingen anledning att resten av familjen ska leva i misär bara för att jag vill spara pengar. Så det gäller att hitta en balans mellan dessa båda intressen. Jag vill inte heller vakna upp en dag när barnen flyttat hemifrån och inse att jag sniket snålade bort den tid vi hade tillsammans.
Bra tips där med att sälja fler saker! Jag ska genast rota ett varv till i skåpen efter något att kränga :) Tack!
Jag känner igen mig, det känns som det går sakta. Men även med små droppar blir bägaren full till slut. Att man sedan skulle vilja kunna ösa med en stor skopa, är ju liksom en annan sak. Tror jag ska låna tipset om tradera och blocket, finns säkert något i gömmorna jag inte behöver.
SvaraRaderaJa, det vore trevligt att få ösa på med en rejäl skopa om så bara emellanåt... :)
RaderaJa ojoj, jag känner igen mig.... Vi är en familj på fem, varav två tonåringar och en pre-teen. Maken är oftast inte sparsam alls (jag får honom att hänga på ett tag men han har alltid varit en slösa medan jag sedan barnsben varit en spara).
SvaraRaderaJag tycker ibland att jag sparar och snålar men "allt" går åt till familjens konsumtion och husrenovering pö om pö .. Fast iofs är det för det första inte riktigt sant, för det andra är jag övertygad om att vi skulle vara belånade upp över öronen om maken "fick" bestämma.
//Ingela
Oj, du har en hungrig mun till att mätta! Dela gärna med dig om du har fiffiga tips när det gäller budgetmat till stor och hungrig familj.
RaderaMin man har gått från att tro att jag blivit skvatt galen till att tycka att jag "överdriver" sparandet. Jag fortsätter tålmodigt att hjärntvätta honom, lite i taget, och hoppas på det bästa...
Tyvärr inga budgettips längre, när barnen var yngre var det lättare att styra deras matvanor... Att de åt turkisk youghurt med bär, t ex, istället för den smaksatta vaniljyoughurten... Viss mat som de åt med god aptit när de var små funkar inte alls nu (som den vegetariska lasagnen). Ett av barnen har dessutom autism och det är snarare problem att få i hen mat alls, då hävdar jag heller inte "ät eller var utan". Så, bara allmänna tips som ni garanterat vet: kasta aldrig rester, gör matlådor, osv :-)
Radera//Ingela
Ja, det är oftast är samma tips som valsar runt, typ "dryga ut köttfärssåsen med rivna morötter, gör matlådor och baka ditt eget bröd". Det är bra tips men som du säger, supersparare har redan koll på dem ;)
RaderaJag tror att sparsamhet går att träna upp. Lära sig laga enkel och god mat utan en massa onödiga krusiduller (en kvist citrongräs och liknande), anpassa matsedeln efter veckans bästa extrapriser och hålla koll på var varenda krona går. De som är riktigt skickliga lyckas med detta utan att leva i "misär". De äter gott ändå och behöver egentligen inte göra avkall på någonting.
Jag förstår att det kan vara ett annat läge med ett barn som har autism men samtidigt kanske det barnet har andra favoriträtter som inte behöver vara dyrare än övriga rätter man brukar laga :)