fredag 29 maj 2015

Mycket nytt hos oss!

Att handla från de stora teknikkedjorna är spännande då priserna ändras från vecka till vecka. Jag hann inte mer än hem med min nya dator innan min mans kompis sade 
– Håll koll på annonsutskicken. Sist jag köpte en dator fick jag gå tillbaka två gånger för att få mellanskillnaden tillbaka när de sänkt priset, inom två veckor!

Mycket riktigt, bara några dagar senare kom ett annonsblad i brevlådan och vad fanns där om inte en dator misstänkt lik min egen...men 1550 kr lägre pris? Alltså, ingen skillnad på några fjuttiga hundralappar utan långt över tusenlappen. Jag jämförde modell- och produktnumret på min dator och den i annonsbladet och upptäckte att det endast var en liten bokstav som skilde dem åt. Det är då man lägger sig till med brottsutredarminen och bestämmer sig för att lösa fallet. De ser exakt likadana ut men den ena heter typ MFGH59978jfbp39hf medan den andra heter MFGH59978jfbp39hg. Då undrar man vad det är man betalat för som ingick i det där "hf" på slutet? Eller vad man inte får när man väljer en "hg"? Alternativt om det helt enkelt är exakt samma produkt men att de ändrar beteckningen för att sådana prismedvetna snålrävar som jag inte ska komma dit och vifta med kvittot och tigga mellanskillnaden tillbaka?

Jag råkar tycka att det här med att vara en besvärlig kund är lite pinsamt så jag bestämde mig för att göra det enda rätta: skicka dit min man! Naturligtvis sade jag inte till honom att anledningen var att jag inte vill framstå som pinsam utan jag lindade in det snyggt i smicker och sade att han är mer kunnig än jag själv när det gäller skillnaden mellan olika datorer. Hehe. Det visade sig att det var exakt samma modell och i kundtjänst kunde de inte svara på varför en bokstav skilde sig åt i annonsbladet men inte på nätet. Så det var inga problem att få mellanskillnaden tillbaka. Jag antar att jag kommer att behöva bevaka priserna nu i en månad framöver...

Det var väldigt roligt att läsa om er hemelektronik i kommentarsfältet och få ta del av era åsikter i frågan. Det blir dyrt om man vill hänga med i den tekniska utvecklingen och ha de senaste prylarna och det är knappast förenligt med ett hårdsparande. En del av er hade äldre mobiler som jag roade mig att bildgoogla och det var riktigt underhållande.

Något annat som glädjer en sparsjäl är att vi har fått finfina möbler av grannen! Rena julafton! Och japp, helt gratis. Hon vill ha ett par påsar bullar men det är allt. Grannen, hon-som-också-är-en-kompis, har fått renoveringsdille så det målas och görs om ordentligt och jag blir inkallad som smakråd med jämna mellanrum. Nu råkade hon få ett skrivbord över och lustigt nog är det inte alls många veckor sedan min yngsta son började prata om att han vill göra om i sitt rum och att han skulle vilja ha ett skrivbord. Det här skrivbordet som grannen ville göra sig av med är nästan nytt och väldigt snyggt och stilrent. Dessutom har det en lång bordsskiva så att man lätt kan sitta två personer bredvid varandra. Passar perfekt till minstingen som gärna vill ha två sittplatser när han ska spela med någon kompis! När vi hade kånkat över bordet och ställt det på plats frågade grannen minstingen om han ville ha en kontorsstol också. Det visade sig vara en otroligt skön stol i svart läder med tjock stoppning, bra svikt i ryggstödet och hjul. "Den perfekta gamingfåtöljen" enligt sonen. Han är överlycklig och tycker att det känns som om han fått ett helt nytt rum. 

Att grejerna är begagnade bekommer honom inte det minsta. Dels är de i nyskick, men framför allt har de tillhört grannens äldre superhäftiga tonårsgrabbar som mina barn ser upp till. Min tonårsson har ärvt en del snygga t-shirts av en av de här grabbarna och just de tröjorna är nu favoriterna och används flitit av min son. Jag kan känna igen mig i det. När jag gick i sjätte klass så fick jag ärva ett par påsar kläder av en ett-två år äldre tjej, dotter till mina föräldrars vänner. Hon var en av de coolaste människor jag kände och jag såg upp till henne något enormt. Jag var så stolt och mallig över dessa kläder och kände mig så cool när jag hade dem på mig. Det var häftigare än om jag hade fått något nytt. Så det beror kanske lite på vem man ärver av. 


2 kommentarer:

  1. Ibland är det betalning nog att någon löser problemet med att forsla bort något spm man inte längre behöver. Jag som inte har bil blev själaglad när kompisen ville ta över en säng som stod i vägen.

    Det där med att skicka sin man när det gäller tekniska prylar har jag också praktiserat, när jag hade en man. Jag resonerade helt enkelt som så att eftersom expediten är en man skulle det vara större chans att få gehör för sitt klagomål. Det fungerade varje gång...

    Däremot var det värdelöst att skicka honom att göra ärenden i färgaffären när jag renoverade. Flera gånger fick jag skicka honom tillbaka när han inte kom hem med det jag skrivit på lappen, utan han hade låtit sig övertalas att köpa något annat på den manlige expeditens inrådan.

    Ha en fin helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack detsamma!

      Haha, jag känner igen det där med (vissa) män och hur lätt de kan låta sig övertalas att köpa något annat (oftast dyrare) än vad man tänkt sig från början.

      Grannen blev nog glad både över att vi befriade dem från skrivbordet OCH för att hon visste att vi verkligen skulle bli glada och uppskatta det. En minimalist tar inte emot vad som helst :)

      Själv föredrar jag också att saker får ett nytt hem istället för att åka i soporna.

      Radera