söndag 28 december 2014

Ett beslut har fattats

Jag filar och filar på mina planer. Det är något speciellt med att avsluta ett år och påbörja ett nytt. Lite som att få ett nytt skrivhäfte när det gamla är fullklottrat och pärmarna blivit nötta och slitna. Jag avskyr nyår eftersom det är en påminnelse om hur tiden rinner iväg alldeles för fort men jag älskar känslan av nystart. Att fokusera på det nya årets möjligheter är roligare än att ställa sig framför spegeln och leta nya ålderstecken.  

Idag har jag funderat på vårt bolån. 
Finns det någon tråkigare sparform än att amortera? Tveksamt hörrni.
Att spara på ett sparkonto är jättekul. Att se pengarna växa och förränta sig. Okej, de förräntar sig not so much för tillfället men de finns där och man kan leka lite Joakim Von Anka och ta ett mentalt bad i den klirrande pengahögen. Pengarna finns där som en härlig möjlighet och jag kan komma åt dem om jag vill, jag skulle kunna plocka ut dem och göra vad jag vill med dem.

Aktier och fonder är också jättekul. Dessutom är det spännande att gambla lite med sina med möda förvärvade pengar. Aktiekursen kan stiga uppåt och vips känner man sig lycklig över att pengarna faktiskt jobbar åt en. Det är en fin känsla. En annan fin känsla är när aktieutdelningen kommer. Klirr klirr.
Det här är vad sparade får sina kickar ifrån.

Att amortera...nej blä, vad tråkigt. Det skrivs spaltmeter om huruvida det är smart eller inte att amortera. Eller rättare sagt, de allra flesta är nog ense om att det är smart att amortera ner sina lån men diskussionerna brukar handla om det är mer lönsamt att spara på andra sätt. Vad man tjänar mest på och vilken strategi som är mest framgångsrik.Jag tänker inte ens ge mig in i den debatten och jag tänker inte heller lista för- och nackdelar eftersom det redan stötts och blötts och förklarats så många gånger. 

Jag vill uppehålla mig vid det som jag nämnde tidigare i inlägget: hur tråkigt det är att amortera och binda kapital i bostaden. Pengarna syns liksom inte och blir instängda. Att logga in på banken och fippla lite med pengarna är ju halva nöjet med sparandet. Att logga in och kolla bolånen är bra mycket mindre upphetsande.

Trots hög tråkighetsfaktor har jag nu kommit fram till att nästa års tuffa sparbudget kommer att innehålla en månatlig amortering på 5000 kr. Av min inkomst alltså, maken kommer inte att komma undan utan han åker också på att kasta in ett bidrag. I nuläget amorterar vi hundralappar så det är en rejäl ökning vi snackar om.

Alla pengar jag kan undvara utöver dessa 5000 kr kommer att gå till de vanliga sparformerna: aktier, fonder och kontantspar.

Det finns ett par månader om året då jag kan ha svårt att få ihop dessa pengar på grund av min knäppa rörliga lön som varierar kraftigt beroende på säsong men då kan jag kompensera underskottet en annan månad. Det viktiga är att 60 000 kr av min inkomst har gått till amortering vid årets slut.

Beslutet är fattat och det känns rätt. Det kan tyckas korkat att skruva upp amorteringen nu vid låg ränta men jag ser till helheten och tänker långsiktigt. Jag har fått ihop ett kontantspar som inte behöver ökas på alltför mycket för tillfället och eftersom mina pensionsspar upphör känns detta som en vettig övergång till en egen form av sparande inför ålderdomen. Och för att jag ska ha varit överallt och petat och pillat med mitt spardille. 

Sammanfattning: att amortera må vara aptrist men att inte ta tag i bolånet känns ännu tråkigare. 


15 kommentarer:

  1. Det är vid låga räntor som utrymmet att amortera mer infinner sig. Bra beslut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att få ditt stöd i detta. Jo, jag känner mig övertygad nu när tanken har fått mogna lite. Jag tror att det är rätt beslut och att det blir en ny utmaning för mig att få ihop både amorteringsbeloppet OCH sparpengar att leka mer fritt med.

      Radera
  2. Detta med amorteringar finner jag så dubbelt. Höga räntor: man VILL amortera för det syns direkt vad man sparat. Låga räntor: man HAR RÅD att amortera så mycket mer. Sen får man betänka alternativen, som ju inte är strålande idag. Nöjd, skulle vara om man var skuldfri och miljonär då ... Amortera är bra då det alltid är tråkigt att vara skyldig någon pengar och det minskar risken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det absolut, den som är satt i skuld är icke fri. Den dag jag är både skuldfri och miljonär är jag definitivt mycket friare än vad jag är idag och det är något värt att sträva efter!

      Radera
  3. Klart att man ska amortera på lån! Vi bestämde med banktjänstemannen att inte amortera utan spara istället men väl hemma kändes det jättefel och vi började både spara och amortera i lika delar. Ser det som att nu i lägräntetider finns ekonomiska utrymmet att amortera. Efter nyår ska jag dessutom sälja av en fond för att göra en extra amortering. Knasigt? Kanske det men jag vill sova gott om natten.

    SvaraRadera
  4. Bankeman kontaktade oss för att vara säkert att vi ville amortera så mycket...

    Amortering är inte tråkigt. Det är precis samma som för aktie m m. Sätt några mål.
    Om du sparar har du som mål att avkasta så mycket under året, att nå en viss summa efter 2015 etc.

    När du amortera kan du ha flera mål:
    - Nå under en viss summa (vi har passerat 1,5M )
    - Nå en viss % av ursprungslånet
    - Nå en viss % av inköpriset
    - Antal amorteringsår
    - Månader till Breakeven (kolla gärna mina månadsuppföljning samt Per Penning som jag har inspirerats mig av)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har redan låg belåningsgrad (en bra bit under 50%) men självklart är delmål bra. Jag skulle vilja få ner lånet till 1 miljon, det är ingenting jag kommer att klara under den här etappen men lyckas vi, jag och min man, med att amortera t ex 100 000 i år så kommer jag i alla fall en bit på väg.

      Jag ska kolla in Breakeven, tack för tips!

      Radera
  5. Vi har betalat av hela vårt huslån även om vi vet att det rent matematiskt är "fel". Det är dock något speciellt med att faktiskt äga sitt boende och nu känns det nästan osannolikt att man skulle vilja bo i ett hus man lånat från banken. Det är dessutom så att med den tryggheten som ett avbetalt boende i grunden så är vi mindre rädda för att investera våra övriga besparingar i volatila tillgångar så som aktier.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grattis! Jag är riktigt avundsjuk på er som betat av ert huslån. Har du något blogginlägg om det som jag råkat missa?

      Förstår att det blir en helt annan ekonomisk frihet när man inte längre går i bankens koppel. Hade jag haft en extra miljon till övers hade det varit en härlig genväg att ta den och betala av nästan hela lånet men nu har jag inte det och får välja att använda pengarna på lite olika sätt. Det är dock oerhört inspirerande att ni är färdiga med era lån och jag ska ha det i åtanke om amorteringen kommer att kännas trist emellanåt.

      Radera
  6. Oh, vi är många som har huvudbry i denna frågan, amortera mycket eller inte. Jag planerar långsiktigt och diskuterar redan hur livet vid pensionen skall se ut med sambon. Han är dock inte lika "på" som jag. Skuldfri och låga kostnader är nog vägen till ett bra liv som pensionär enligt mig. Om man sen skulle vilja pensionera sig i förtid, då gäller det ju att ha det ekonomiska förutsättningarna på plats :) Vi skulle kunna fokusera på amortering och bli helt skuldfria på ca 10 år. Det förutsätter dock att vi har jobben kvar och just nu ser det lite oroligt ut på den fronten. Det får nog bli en lagomlösning, där vi amorterar lite mer än vi gör nu i alla fall. Som husägare kommer ju underhåll och renoveringar som ett brev på posten dessutom. Pensionssparandet måste ju också läggas om. Många beslut att fatta inför 2015! /AnnA

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan bara hålla med dig i allt du skriver. Under en längre tid har jag följt pensionärernas ekonomiska situation och insett den bistra verkligheten, att många lever under knappa förhållanden. Det är orättvist hur samhället behandlar pensionärer efter ett liv av hårt slit och de kan inte heller påverka sin situation. Dessutom känns det otryggt eftersom vi inte heller vet hur pensionerna kommer att utvecklas över tiden. Det är också huvudanledningen till att jag bestämde mig för att börja trygga min ekonomiska framtid. Målet är absolut att få gå i tidig pension (helst väldigt tidig!) men det är mycket som kan hända och hux flux kan man bli ekonomiskt sårbar som en följd. Så hur jag än vände och vred på det kändes det som att det inte finns en enda anledning till att INTE spara.

      Jag hoppas verkligen att det lugnar ner sig med oroligheterna kring era anställningar och en lagomlösning är verkligen inte fy skam.

      Radera
  7. Jag amorterar så mycket som jag får (enligt de fasta 30-års planerna) och lägger dessutom in lika mycket och lite till som extra amortering varje månad. Det har jag gjort ända sedan jag köpte min lägenhet 2013 och jag är jättenöjd med den skillnaden som jag tydligt ser. I år blir hävstångseffekten att de extra amorteringarna ännu bättre. Och jag ser faktiskt slutet på det hela - om 7 år bör jag äga min lägenhet! Egentligen hade jag tänkt att öka med någon hundralapp eller två men så kom det en resa eller två i vägen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag får skämmas lite för att jag är så dåligt insatt i amorteringsregler men det finns alltså begränsningar? Åtminstone för de fasta lånen om jag förstår saken rätt. Men hur kan du då lägga in lika mycket och lite till som extra amortering? Jag hänger inte alls med här...

      Att äga sitt boende inom en sjuårsperiod är ju helt fantastiskt och något mycket få människor lyckas med! Härligt!

      Radera
  8. Bankerna har fasta amorteringsplaner i bemärkelsen att lånet ska betalas av på 30-50 år. Har man som jag lån med 3-månaders rörlig ränta går det bra att betala in extra (amortera) utan kostnad. Har man däremot bundit sina lån med fast ränta så får man spara ihop och extraamortera i samband med villkorsändringsdagen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hm, detta ställer onekligen till det för mig och min planering och måste omedelbart kollas upp med låneinstitutet... Tack för info!

      Radera