onsdag 16 september 2015

En bra och en dålig sak

Vi börjar med den dåliga nyheten: i måndags blev jag tvungen att gå hem från jobbet på grund av migrän. Till saken hör att jag inte har migrän eller rättare sagt, hade i alla fall aldrig haft det tidigare. Aldrig någonsin. Inte heller brukar jag besväras av vanlig huvudvärk. Och senast jag var hemma sjuk från jobbet var 6 år sedan. Japp, true story. Jag är liksom aldrig sjuk och det här med karensdag och sjukpenning är inte riktigt min grej. 

Med det sagt - tillbaka till måndagen. 
Jag drabbades alltså av den här sprängande huvudvärken som eskalerade och snabbt blev olidlig. Jag är egentligen inte förvånad, det har varit en del press på jobbet och den psykiska belastningen har ökat enormt. Ni känner ju till en del men långt ifrån allt. Det har inte varit någon rolig jobbhöst och med tanke på det är det väl inte så konstigt att stress kan utlösa sjukdom. Jag är expert på att trycka undan jobbiga känslor, och stress, så länge det bara går.

Jag blev hemskickad och värken från helvetet slog till när jag kom ut i dagsljuset. Varje fotsteg kändes som om det klöv skallen mitt itu. Jag fattar fortfarande inte att jag lyckades ta mig hem. Alla som haft migrän vet vad jag menar. Jag som inte visste blev helt chockad och framför allt hade jag ingen aning om hur överjävligt det är. Jag känner med alla som lider av återkommande migränanfall. Hur klarar de av det? Jag stapplade hem och blev sedan liggandes i nästan ett dygn. Min enda önskan var att jag skulle kunna slita loss huvudet från kroppen. Det var på riktigt bland det mest smärtsamma jag varit med om och då har jag ändå både haft njursten och fött barn. Det var som om någon borrade mig rakt i huvudet, timme efter timme. Det läskiga var att jag seriöst övervägde att åka in till akuten men att jag inte ens klarade av att forma en vettig tanke om hur jag skulle kunna ta mig dit. Det enda som hjälpte var att ligga blickstilla med huvudet lutande i ett visst läge och tro mig, då gör man ingenting som ändrar det läget. Jag ska inte gnälla mer om det men det var en fruktansvärd upplevelse och min stora rädsla är att jag ska få migrän någon mer gång. Ett dygn försvann då jag inte fungerade. Jag kunde inte vara uppe på benen och jag kunde varken läsa eller titta på teve. Försökte sova bort tiden och jag kommer aldrig att glömma den befriande lättnaden när det var över och jag kunde resa mig igen. 

Dessutom gör jag inte direkt kullerbyttor av glädje över förlorad inkomst. Skit också.
Men det för oss vidare till det som är den goda nyheten. Förra veckan blev jag tillfrågad om att vara med i en community på nätet där jag ska diskutera och delta i aktiviteter under fyra veckors tid. Det utgår ingen fast ersättning, istället belönas man utifrån insats eller om man tillfört något extra i någon diskussion. Varje vecka delas presentkort ut till ett värde av 200 kr och 500 kr. Idag plingade det till i inboxen och det visade sig att jag redan fått presentkort på sammanlagt 700 kr! Vet ni hur glad jag blev när jag såg det? Jätteglad! Som ett litet tröstpris. 

Idag har jag bara vilat och gjort lite hushållssysslor som blev eftersatta under sjukdygnet. Det var inte direkt någon i familjen som tordes dra igång dammsugaren när jag låg och kved om aktiv dödshjälp i sovrummet. Jag tvättade och städade och varvade detta med ett par stärkande skogspromenader med vovven. Imorgon är det business as usual. Det fåniga är att jag nästan är lite nervös för att gå till jobbet efter det som hänt. Som om en ny migränattack skulle lura bakom skrivbordet, redo att hoppa på mig när jag kommer på morgonen. Jättelöjligt verkligen och naturligtvis inte realistiskt men jag är fortfarande inte riktigt mig själv. 


22 kommentarer:

  1. Köp diklofenak (receptfritt) på apoteket, det är bra mot migrän. Ta så tidigt som möjligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Återkommer huvudvärken så måste det till en stark medicinering. Jag vill inte uppleva det där en gång till.

      Radera
  2. En Voltaren och två Alvedon funkar också.
    När min migrän var som värst var det "bara" att kräkas och sen sova.
    Hoppas nu bara att det var en engångsföreteelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hoppas jag också. Alltså verkligen hoppas, hoppas att det aldrig händer igen. Jag insåg snabbt hur handikappande det är och det tror jag inte riktigt att man förstår innan man upplevt det själv.

      Radera
  3. Var försiktig med fler kroppsliga reaktioner som kan utlösas av stress. Självklart ska du få vila med all rätt och lägg undan tankarna på pengar i sådana situationer.

    Jag hade mycket jobbigt förra hösten och vintern, och mycket oro och energi gick åt att vara rädd för "återfall", att jag skulle må så dåligt igen. Jag håller tummarna för att du slipper migrän, och kul att få läsa ett nytt inlägg från dig :-).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar varmast! Jag vet, och jag är verkligen inte van vid stressrelaterade symptom. Som person är jag stresstålig och har inga problem med hög arbetsbelastning eller att det kör ihop sig. De där klassiska bollarna i luften är en barnlek för mig. Men även den starkaste kedjan har en svag länk och i mitt fall handlade det om att inte må bra i själen med det som händer på jobbet.

      Glad också att du tar upp det här med "återfall". Jag går omkring och oroar mig för en ny migränattack och det är ju helt galet. Det måste jag sluta med, det är ingen mening att gå och oroa sig i förväg och jaga upp sig själv. Till slut utlöser det väl huvudvärk bara för att man går och spänner sig...

      Radera
  4. Det var tråkigt att höra.

    Precis som Ekorrhjul skrev, kroppen har sänt en signal. Ta den på allvar, hälsan går före allt.

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Ni har så rätt! Hälsan går före allt annat osv. Men jag är annars alltid frisk som en nötkärna och har inga som helst hälsoproblem i övrigt. Så det här är nytt för mig och jag måste komma underfund med vad som egentligen hände.

      Radera
  5. Åh sån jäkla skit! Man kan tycka att kroppen borde göra tvärtom, när det är kämpigt runtomkring borde man logiskt nog få extra energi, eller happy happy mood, eller åtminstone en otrolig lust att äta grönt och springa en runda. Men är det så? Nä. Kroppen ger en migrän. Så himla typiskt och obra evolution tycker jag.

    Jag fick en gång rådet att aldrig säga till någon med migrän (jag har aldrig haft det själv) att "det är ju iallafall inte livshotande". Risken är nämligen överhängande att man själv blir hotad till livet (när den migrändrabbaade väl kan ta sig upp i upprätt ställning..) Med det sagt så vill jag skicka massa styrka och med råd som de ovan som mina migrändrabbade vänner säger: Ta så mycket värktabletter du får så tidigt du kan! Inte rätt läge att köra naturligt så att säga.

    Heja dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur?! Du har verkligen en poäng i det du skriver, hur är det möjligt att kroppen inte vill samarbeta när vi behöver den som mest? Det, och allergiska reaktioner, är de mest ologiska funktionerna!

      Tack för väldigt fin omtanke! Det ligger något i rådet du fick. Helt ärligt förstår jag inte hur folk överlever återkommande migränattacker. Och jag är verkligen ingen Pip-Stina utan av rätt tåligt virke. Men jag har en egen amatörteori att det handlar om att smärtan hamnar så nära hjärnan. Det är lättare att "lika ont" i foten eller magen, för att det är längre bort från hjärnan. Det är förmodligen en skrattretande teori utan verklighetsförankring men ändå, jag kan inte släppa den tanken.

      Radera
  6. Optimera livet: faktum är att kroppen blir tåligare vid stress för att kunna hantera svåra situationer bättre. T.ex. mängden kortisol ökar vilket t.ex. bättrar på immunförsvaret. Däremot om kroppen utsätts för långvarig stress minskar istället mängden kortisol vilket ger upphov till diverse symtom som främst upplevs psykiskt. Den kortvariga stressen är således mycket positiv, men det måste finnas perioder av lugn och lycka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är lugn och lycklig! Ingen migrän borde komma och störa mitt lugn och min lycka...

      Radera
  7. Hej! Ja migrän är inte kul..jag har också denna åkomma men sen jag köpte eeze receptfritt på apoteket..tidigare hade jag sprutor med immigran som lindrade men eeze tar bort hela anfallet om du tar två tidigt...ha de i väskan alltid..ps läser alla dina inlägg..klart inspirerande och roliga..Pia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Pia! Både för att du uppskattar mina inlägg men också för bra tips. Jag hoppas att det var en engångsmigrän men jag lägger alla bra tips på minnet. I värsta fall, om det kommer tillbaka, måste jag tydligen lära mig när ett anfall är på väg. Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna känna det men det kanske man förstår automatiskt när det händer...?

      Skönt att höra att du har hittat något som fungerar för dig, det gläder mig mycket :)

      Radera
  8. Tack för ännu ett bra inlägg. Kroppen säger till när det börjar bli för mycket...

    Kom å tänka på er hund, hur gör ni med den om dagarna?
    Antar att ni inte har den på nåt dyrt hunddagis? Jag och min sambo drömmer om att skaffa hund, men vet inte hur vi ska lösa det med var sitt heltidsjobb som inte kan skötas hemifrån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dyrt hunddagis, är du galen?! :) Hunden följer med husse till jobbet. Någon gång emellanåt funkar det inte att ta med hunden och då brukar han lämna den till sin mamma. När det inte är skola får barnen ta lite ansvar för hunden också, och då får de dela upp ansvaret mellan sig.

      Kan man inte ta med hunden eller jobba hemifrån så måste man hitta andra lösningar. Man kan försöka hitta en billig hundvakt (t ex pensionär eller sjukskriven person) som vill hjälpa till att gå ut med hunden eller försöka lösa det på annat sätt. Det viktiga är att det ALLTID finns en Plan B. En hundrastare kan bli sjuk eller så är det något annat som ställer till det och då kan man inte bara stå där - med hunden. Det är lite pilligt och man måste verkligen tycka att en hund är värt besväret.

      Radera
  9. Jag hade under ett år migränanfall under helgen - när jag slappnade av. Liggande under antingen lördagen eller söndagen. När jag helst ville vara med familjen (då tre minderåriga barn) bli liggande och "förstöra" en dag. Vad jag gjorde, efter mycket grubblande och diskussion med make - jag sökte och fick nytt jobb och har sedan dess inte haft tillstymmelse till migrän.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du hade migrän på helgerna? Typ varje helg? Det är för mig helt obegripligt hur du klarade av det utan att bli galen. Jag beundrar dig för att du överlevde det, hur fånigt det än må låta.

      Det där med "nytt jobb" träffar rätt. Jag förstår budskapet och det är möjligt att det är vad som ligger bakom även i mitt fall. Kanske, kanske inte. Jag har aldrig haft problem med huvudvärk tidigare. Men jag tar till mig det du säger.

      Härligt att du hittade ett sätt att tillfriskna i alla fall och att huvudvärken aldrig mer kom tillbaka.

      Radera
  10. Hej finaste Snålcoachen, jag har varit lite frånvarande med mycket jobb och fläng. Det låter verkligen inte bra, lider med dig. Jag fick någon typ av stresskollaps för något år sedan, kom som en blixt från en klar himmel. Aldrig haft någon tendens tidigare. Sen hände värre saker med en närstående och det blev mitt livs väckarklocka som fick mig att omvärdera mycket. För att inte säga allt. För lång historia att ta här och vill nog inte lägga den på nätet heller men jag ändrade min livsstil radikalt. Du har bara en hälsa, och den måste alltid gå först. Det finns inget som gör mig så ledsen som att se människor i min ålder, 40-ish.., som fortfarande inte har förstått att det inte är beundransvärt eller eftersträvansvärt att ha "för mycket" att göra. Som säger att de behöver "cloona" sig för att räcka till. Man får inte göra så mot sig själv. Jag önskar dig en skön vilsam helg.
    Kram
    Morsan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du fina Morsan, I didn't see this coming kan jag ju lugnt säga. Jag är den dryga typen som är tveksam till hela den här utbrändhetstrenden och gå-in-i-väggen-grejen. Inte för att låta respektlös mot någon som verkligen är drabbad och mår dåligt utan för att det känns som om det varit lite trendigt (f'låt än en gång alla drabbade!) och en enkel utväg om man inte riktigt pallar med att ro iland allt man dragit ner i båten. Om du förstår vad jag menar. Idag när man ska hinna göra karriär, träna med PT, ha perfekt hemma, bjuda på avancerade middagar och vara en så himla engagerad förälder osv. Att folk skyller allt på jobbet men att det är så mycket annat som gör att det blir för mycket. Människor stressar halvt ihjäl sig för att kunna visa upp att de lever det perfekta livet.

      Hur som helst, jag fick mig en liten tankeställare när jag insåg att även jag är sårbar och inte orkar ta hur mycket skit som helst. Återkommer när jag har analyserat färdigt huruvida det här är mitt livs väckarklocka eller bara var ren otur.

      Kram tbx!

      Radera
  11. Hej,
    Jag vill inte oroa dig men om man aldrig har haft migrän förut så bör man kontakta vården. Min exman trodde han hade migrän i flera år. Det hade han inte - det var en hjärntumör. Som tur var en godartad sådan. Får du fler såna här attacker så ring vårdcentralen. Hellre kolla en gång för mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. *Gulp* Inte skriva så där till mig, jag drabbas av akut hypokondri... Men okej, jag tar till mig det du säger och ska tänka på det. I det här fallet tror jag att det var stressutlöst migrän pga olika omständigheter runt händelsen men som sagt var, jag ska ha en framtida utredning i minnet om huvudvärken skulle återkomma.

      Radera