torsdag 9 mars 2017

Hej fellow städvänner!

Jag började dagen med att än en gång läsa era kommentarer om vem som gör vad av sysslorna i hemmet. Vilken härlig respons på mitt förra inlägg! Jag är på riktigt överväldigad att så många ville dela med sig, det har varit intressant och kul läsning. Ja, det var faktiskt det roligaste på länge. Är man singel får man göra allt själv men i övrigt verkar det som om kvinnor lätt blir familjens projektledare och att det många gånger handlar om att man har olika tröskel för tolerans. Jag undrar om det är en kvinnofälla eller om det helt enkelt bara är så att många av oss (inte alltid kvinnor, men oftast) ställer andra krav på boendet. Det är bara att jämföra många ungkarlslyor med hur singeltjejer brukar bo. Jag vet ju hos vem man oftast hittar färska snittblommor och mysprylar som ger hemtrevnad. Vi är väl helt enkelt olika, för många räcker det att hemmet "funkar" medan andra vill ha det "fint" också. 

Min man är bra på att plocka undan efter sig och gör sin del av hushållsarbetet men det är absolut inte hans förtjänst att vi har prylar som piffar upp hemmet. Tonårssonen är däremot HEMSK. Han kan inte gå från en plats till en annan utan att drälla saker omkring sig. Han stökar ner överallt och lämnar alltid köket i totalt kaos. Jag får minst ett vansinnesanfall om dagen när han lämnat disk, smulor och kladd efter sig. Vårt största misstag någonsin var att välja bänkskivor i svart sten eftersom minsta lilla saltkorn syns. Det som gör mig riktigt irriterad är att jag är så otroligt försiktig med disktrasor, så att de ska räcka länge (det här är egentligen en sparblogg som ni vet) och då blir jag vansinnig när han låter den ramla ner i diskhon. Så att den ligger och simmar i hans odiskade kastrull med matrester. Nu är det mitt barn jag pratar om men hade det varit vem som helst annars hade personen åkt ut med huvudet före för länge sedan. Han gör alla fel, ställer tillbaka tomma förpackningar i kylen och skafferiet. Hittar inte till tvättkorgen. Låter gammal disk stå kvar i rummet. Han hjälper till om man ber honom och då dammsuger han, dukar eller dukar av och plockar ur diskmaskinen. Problemet är inte att han inte är hjälpsam utan att han ser inte skiten. Han skulle kunna vakna i en knarkarkvart utan att reagera.

Den yngre sonen är mer ordningsam och kan stöka till lite i stunden men brås på mig och gillar att ha rent och undanplockat omkring sig. Han städar sitt rum noggrant. Fram tills ifjol låg det en jättefin Kasthallmatta i hans rum. Den låg där tills vi hittade små svarta larver som satt fast på undersidan (uäck!). Det stackars barnet fick panik och campade på soffan i vardagsrummet i tre nätter. Mattan åkte direkt ut i grovsoporna och rummet sanerades från golv till tak. Sedan dess har vi inte hittat några fler larver men han är väldigt noggrann med att hålla rent i sitt rum så inget ont som inte har något gott med sig...hehe.

Samtidigt ska jag inte klaga för mycket. 
Flickvännens föräldrar avgudar vår son. De tycker att han är det bästa som hänt dem och då får man ju lite perspektiv. De brukar tala om "Kalle-effekten", att deras dotter blivit mer ambitiös i skolan och tar hand om sig bättre sedan de blev tillsammans. Som förälder det härligt att höra och jag är tacksam över hur välartad han är. Ett stort antal av hans gamla klasskompisar skolkar en del och förvånansvärt många röker och dricker. Många gånger blir man förvånad eftersom det handlar om barn från stabila familjer med bra hemförhållanden. 

För övrigt gällande städning vill jag berätta att vi brukar nöja oss med en flaska såpa istället för att köpa sprayflaskor som innehåller giftiga kemikalier. Det funkar alldeles utmärkt och blir skinande rent överallt. Ibland använder vi även ättika. Jag började med det när vi hade kaninen eftersom det var överlägset när man rengjorde kattlådan som användes som toalett. All lukt och avlagringar försvann utan ansträngning. 

Jag gör en del undersökningar och hos en del går det att välja utbetalning via Paypal. Sist använde jag pengarna till att köpa onödigt tjusiga städprodukter som innehåller naturliga ingredienser och är miljövänliga. De doftar otroligt gott och är så snygga att de gärna får stå framme i badrummet. Nu håller jag på att spara till diskmedel och handtvål från samma märke. Pengarna räckte även till en förpackning microfiberdukar i toppkvalitet som putsar allting skinande blankt utan några medel. Allt som behövs är att man fuktar ett hörn av trasan, putsar och sedan polerar med den torra delen. Bara sådana som jag (pedanter!) kommer att förstå det här men jag är så himla nöjd med de här grejerna.

Jag är alldeles för ekonomisk för att köpa sådant för mina pengar, det ingår liksom inte i sparplanen. Men alla pengar som kommer in för undersökningar är "slösapengar" som ska skänka lite guldkant åt vardagen. Det är en skön känsla att lägga pengarna på något lite dyrare, som man annars aldrig hade kostat på sig. Dessutom normaliserar det vår annars oerhört sparsamma tillvaro, man upplevs helt enkelt mindre snål när man har lite fina vardagssaker. 


19 kommentarer:

  1. Åh fina rengöringsprodukter gillar jag, i vackra flaskor som får ska framme. Sen använde jag mest såpa 😄 Och microfiberdukar är ,i a bästa städvänner. Haft mina i flera år och tvättar dem i maskin utan sköljmedel så är de lika fräscha igen. Härligt att putsa med dem och det verkligen SER rent ut

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, microfiberdukar är outstanding! Skulle kunna skriva en lång lista på allt som de är bäst på. Putsa elektronik, glasögon, speglar, dammtorka och polera. Kan faktiskt inte komma på något som den inte är bra på!

      Jag har till och med börjat använda en på min Swiffermopp, istället för de svindyra swifferdukarna (det här var sådant jag köpte INNAN jag blev sparsam, förstår om du undrar) och resultatet är kanon. Brukar använda den under vissa möbler där det är trångt m.m.

      Radera
  2. Barn hör ihop med tjat, stök och kostnader men också så oändligt mycket glädje. Förhoppningsvis kanske de en dag har lärt sig något också om att städa och spara. Idag när jag kom hem så ser jag en inte helt ovanlig syn, soppåsen under diskbänken är så överfull med mjölk,fil, smörpaket och annat skräp staplat uppepå varann att skåpdörren inte ens kan stängas. Jag inbillar mig för en sekund att de gör så för att spara på soppåsar inte för att de är lata och tror att soppåsar går ut med sig själva. Fast sen inser jag att något spartänk i vardagen inte har fastnat hos dem, inte med tanke på hur länge och ofta de duschar utan en tanke på vattenräkningar. Det må vara dammtussar i deras rum men själva är de väldigt rena.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt så är det och man får inte glömma den otroligt fina uppgift man har att göra dem till trevliga medborgare och (förhoppningsvis) framtida partners för någon :)

      Det där med vattenåtgången är intressant, mina barn gick från en period där de var ljusskygga med vattenskräck (alltid nerdragna persienner i rummet och det krävdes mycket tjat för att få dem att duscha och tvätta håret) till hysteriskt duschande och fixande med produkter. Och då har jag killar! Kan bara försöka föreställa mig livet med tonårsdöttrar...

      Radera
  3. Vad var det för städprodukter? Jag behöver defintivt något som ökar min städmotivation lite för tillfället! Särskilt som vi till slut gett efter för barnens vädjan om ett husdjur...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad roligt! Vad är det för husdjur?
      Städprodukterna är från märket Method.
      http://methodhome.com
      Min favorit är all purpose-cleaner och glass-surface cleaner, de är grymma och doftar underbart gott utan att vara för starka eller "stickiga" i doften.

      Radera
    2. Finns även en hel del här om du vill gynna svenskt företag: http://renlyx.se
      Har själv handlat därifrån och det var snabb och fin leverans :)

      Radera
    3. Vi var inne på hund ett tag (vi har båda växt upp med hundar), men dels tror jag inte man orkar en valp som sjukskriven med utmattning och sedan vet vi ju inte hur det löser sig med jobb på sikt och hunden måste ju ut... Så vi kompromissade och valde katt av samma ras som vi haft tidigare, innan barnen. Mycket päls blir det ;)

      Kul att det var just de där produkterna! Jag satt och bläddrade i båda webshoparna du länkar till bara härom veckan och tänkte att det låter som produkter jag skulle gilla. Ångrade mig dock innan utcheckning i kassan och tänkte att det får vänta tills skattepengarna dyker upp. Den där katten kostar en mindre förmögenhet i sig ju...

      Radera
    4. Vad härligt med en katt! Det blir ju verkligen en familjemedlem till. Det är dyrt att ha husdjur men det är en av få saker jag vägrar göra avkall på. Jag skulle hellre leva på gröt sju dagar i veckan än att avstå ett husdjur. Så mycket glädje och kärlek!

      Klokt tänkt, en valp är inte att rekommendera om inte orken är på topp. Typiskt nog, eftersom man samtidigt har tiden för en gångs skull. Jag fick gå ner i arbetstid (hade massor av sparade semesterdagar), annars hade det aldrig funkat. Valpen var söt att titta på men i övrigt var det bara asjobbigt allting, haha

      Radera
  4. Städprodukter är så spännande! Vi gör samma, har en flaska såpa och så en droppe YES till fönsterputs. Nu har jag förvisso hört att den vanligaste såpan, Grumme i min värld då, inte är den där "riktiga" naturliga såpan utan mer något "liknande". Kör den ändå. Hur som, det var en grej med att RUT-städet kapsejsade hos oss. Vi talade om i början att vi vill bara att det används såpa. Sen kom jag hem och hela huset stank av blomsterestrar, diskbänken var liksom onaturligt blank men fick fläckar av minsta droppe. Fattade inte varför, jo för när jag påtalade den oönskade freesia-skurningen så poppade det fram lite typ VIM med. Bad igen om naturliga medel men det gack icke. Jag fick skura om trägolvet en gång då det var nästan kladdigt av doftande blomsterkemi. Så vi gjorde slut.

    Det finns liksom inget mer man behöver än såpa och diskmedel. Just nu skulle vårt hem verkligen behöva en omgång med båda men det får ligga till sig till nästa helg. Ska bli för fint väder för städ nu.
    Önskar en ljuvlig helg!
    Morsan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är något med professionella städerskor och starka medel...Den städerska som hjälpte oss när barnen var små använde också en mängd starka medel och överdoserade dessutom (misstänker jag i alla fall med tanke på hur mycket det luktade och hur trägolvet såg nybonat ut varenda gång hon varit här).

      Och jag måste erkänna att vi faktiskt har en flaska VIM ståendes i ett skåp. Den åker fram någon enstaka gång då och då för djuprengöring av diskhoarna. Varken såpa eller diskmedel får bort den fula dassiga beläggning som blir med tiden. Fix Universal fungerar lika bra och är mycket trevligare som produkt men den säljs inte i vanliga butiker så en gång fick jag akut städpanik och köpte en VIM. *slut bekännelse*

      Radera
  5. Kul inlägg.

    Gällande den äldre sonen så utesluter det ena ju inte det andra. Jag ser ingen motsättning i att han både kan vara bra inflytande till sin flickvän OCH kunna de basala hushållsuppgifter som handen på hjärtat alla som bor tillsammans ska kunna, som att hålla rent efter sig till exempel. Man är inte elak om man som förälder ställer lite krav, utan snarare hjälper man barnen att förstå att alla måste hjälpa till när man bor tillsammans, det handlar om respekt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sant så sant och det är exakt vad jag säger till mina barn, ungefär 300 gånger om året. Allt det där rapar man som en papegoja och hoppas att något av det ska fastna till slut :)

      Radera
  6. Roligt att du har den uppfattningen om tonårssonen. Hos mig är det tvärtom; den lille 12-åringen dräller med sina grejer överallt och hans rum är en snitär olägenhet medan 14-åringen (snart 15) knappt märks.

    Han verkar ha anammat min städstil: om man lägger alla grejer på rätt plats direkt så behöver man inte städa alls lika ofta. Det är något jag ivrigt försöker lära ut och jag verkar ha lyckats till 50 % ;). Men jag ger inte upp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant, jag upphör aldrig att förvånas över hur två barn med samma uppsättning genetiskt och samma uppväxtmiljö kan bli så olika som mina. En spara - en slösa. En ordningsam - en slarver. En är si medan den andra är så, det spelar ingen roll vad det gäller.

      Du kan i alla fall leva på hoppet att det går över med tiden, haha.

      Radera
  7. Tänka sig att microfiberdukar kan gå under posten för "slösapengar" och "guldkant"...kära nån. ;) Om du för några år sedan läste vad du skriver nu, vad hade du tänkt då, att du fått mineralbrist eller nåt? Du är kul du, Snålcoachen. :)

    Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. HAHAHAHAHAHA, du tror inte jag har tänkt den tanken? Mitt "gamla jag" stirrar ständigt hånfullt på mitt "nya jag" och fnyser föraktfullt. Dom två kommer aldrig att bli kompisar :)

      Radera
  8. Tror bestämt att jag har en klon till din son härhemma ;-). Min nyss fyllda 15-åring lämnar ett ständigt kaos efter sig med smutsig disk, slängda kläder etc etc. Säger man till fixar han det, så jag tror inte att det är illvilja, han ser det verkligen inte, det är mera "jaha, ojdå", men det blir aldrig någon bättring.. Han är också väldigt välsedd hemma hos kompisar o deras föräldrar har bara gott att säga om honom, o trevlig det är han ju :-). Hoppas att han växer ur det, vet att jag själv inte gjorde många handtag hemma i hans ålder och jag klarar ju nu av att ha ett fläckfritt hem så hoppet lever :-). Trist dock att vi faktiskt bor här tillsammans och det är jag som sköter allting. /Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hörde/läste/såg någonstans en barnpsykolog som sade att resultatet av vår uppfostran kommer vi att få se minst av i det egna hemmet och i våra barns relation med oss. Istället kommer vi att få höra resultatet av andra i barnets omgivning. DET ÄR SÅ SANT!

      Båda mina barn är väldigt trevliga att ha att göra med även här hemma bör jag väl kanske tillägga för säkerhets skull men det är ett EVIGT tjat om vissa saker. Och jag säger som du, kul att andra tycker att han är toppen men jag är less på att städa upp efter honom här hemma.

      Radera