söndag 9 februari 2014

Ica-handlare tjänar mer än storbankscheferna - på dig och mig.

Idag följer jag upp gårdagens inlägg om snåltips genom att berätta lite om våra matkostnader. Maten är nämligen en stor utgiftspost och där finns massor av pengar att spara för den hugade. 

De läsare som hittat hit har förmodligen redan hört de gamla vanliga tipsen: handla efter säsong, laga storkok och frys in samt ta med dig matlåda till jobbet. Vettiga tips som troligtvis går in genom ena örat och ut genom det andra eftersom de flesta låter matkostnaderna fortsätta skena iväg. Jag talar av egen erfarenhet då jag tidigare handlade impulsivt. Det var inte enbart livsmedel utan även kvällstidningar och deras bilagor, tidskrifter, pocketböcker, tuggummipaket och all möjlig onödig skit som regelbundet och slentrianmässigt åkte med ner i kundvagnen. 

Mitt bästa spartips i alla lägen: Ha stenkoll på varje krona och köp ingenting onödigt. 
Det finns pengar att spara om du ser till att alltid planera smart och låter bli att överhandla. 

Så, hur ser mina matkostnader ut före och efter? 
Vi brukade ligga på närmre 7000 kr/mån. inkl. förbrukningsvaror. Det blir en ansenlig summa om året och jag antar att vi bidragit till att vår lokala handlare har råd att tanka Porschen regelbundet. Det var inget snack om saken, matkostnaden skulle sänkas med minst 1000 kr/månaden = en härlig besparing på 12.000 kr/år. 

Det är idag svårt att utröna om det går att sänka våra matkostnader ännu mer. Det känns tveksamt eftersom vi är måna om att äta vällagad, näringsrik mat och pränta in vettig kosthållning i barnen. De måste givetvis få i sig allt de behöver och ska inte behöva leva på nödmat bara för att deras föräldrar fått för sig att spara pengar. 

En nedskärning på 250 kr/vecka känns däremot som en lätt match. Vid månadens slut tänker jag sätta mig ner och sammanställa vad matkostnaden legat på under januari och februari. Jag har valt att inte räkna på en enskild månad eftersom jag vill ha ytterligare en period att jämföra med. Det är först med facit i hand som vi kan se om det blir möjligt att kapa lite till.

Matbudgeten innebär inte att vi måste gå hungriga eller leva på studentstandard, bara att vi behöver planera på ett nytt sätt. 

Tidigare lagade jag alltid mat efter vad jag kände mig sugen på för stunden. "Kyckling blir gott" tänkte jag och slängde obekymrat ner ett par paket kycklingfiléer i varukorgen, trots att de kanske hade extrapris på köttfärs just den veckan. Nuförtiden väljer vi alltid livsmedel efter extrapriser och erbjudanden. Vi bunkrar förbrukningsvaror när det är extra förmånliga priser. På så sätt undviker vi att handla till fullt pris när t.ex tvättmedlet plötsligt tar slut. Nu på vintern lagar vi mycket soppor och grytor från grunden. Billigt och gott! Jag är dessutom ganska lat och uppskattar matlagning som innebär att jag kan kasta alla ingredienser i ett och samma matlagningskärl. De flesta soppor kör jag i och för sig i mixern och den glaskannan är inte särskilt rolig att rengöra... 

Avslutar med att redovisa Konsumentverkets kostnadsberäkningar. 
Vi är en familj på fyra personer som äter alla måltider i hemmet, utom lunch. 

Jag -1360 kr
Maken - 1730 kr
Son A  -1440 kr
Son B - 1440 kr 

Summa total =  5970 kr

Kalkylen är något missvisande då förbrukningsvaror är exkluderade.

Imorgon börjar en ny arbetsvecka, glöm inte matlådan!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar