onsdag 25 maj 2016

Så värt!

Så här i lönetider blir det en del pyssel med överföringar hit och dit. Alltid lika roligt att hålla på med när det blivit påfyllning på kontot. Och så säger de att jag inte har någon hobby? 

Passade på att även logga in på Paypal och såg att jag hade fått ihop ungefär 1800 kr. Det är ersättning för undersökningar och andra småjobb jag gjort på nätet. Ungefär 600 kr är utbetalade i svenska kronor medan resten är i andra valutor: pund och dollar. När jag klickade på "överför till bankkonto" så kom endast det svenska saldot upp. Det går alltså inte att föra över pund eller USD. Tidigare har jag alltid handlat för PP-pengarna så jag kände inte till det här. Jag gjorde överföringen men nu är frågan vad jag ska göra med mina utländska raringar. Jag hade tänkt handla för dem på en svensk sajt men nu inser jag att det kanske inte är möjligt? 

Jag har verkligen spridit ut mina pengar: 
Skandiabanken 
Sbab
Avanza
OKQ8
Swedbank

Och så de här småpengarna på Paypal...

Har haft mina skäl att använda alla dessa förvaringsställen men nu tycker jag att det är alldeles för spretigt. Jag skulle behöva göra något åt det men vet inte riktigt hur jag ska hugga tag i det. Vi var ju inne på att flytta över lånet men struntade i det i sista minuten. Dels för att jag blev lite irriterad över att vår bankkontakt inte var tydlig med vad det innebar, dels för att vi blev osäkra på om vi verkligen skulle tjäna på det när det är så kort bindningstid kvar. Osäker på om det var rätt beslut eller ej men nu blev det så i alla fall.

Idag frångick vi alla principer och smorde kråset med ordinarie pris-mat. Vi hade något att fira (ett av barnen lyckades med en bragd, vilket också påverkade betyget positivt) och vad passar bättre än att servera kämpens favoritmat? Kalasmåltiden gick på 146 kr men då räckte det två matlådor också. Utslaget alltså ungefär 24 kr per portion. Så härligt att slippa hopkok från frysen för en gångs skull. 
Så värt!





måndag 23 maj 2016

Vi närmar oss slutet på frysutmaningen

Det första jag gör varje måndag är att kolla veckans erbjudanden på min lokala stormarknad. Nåja, kanske inte det första jag gör efter att jag vaknat men jag klickar i alla fall in på deras hemsida någon gång under dagen. Så smidigt att scrolla mellan alla erbjudanden i affären och se vad man inte får missa. Även om vi inte skriver matsedel blir det lättare att planera. Frysen är nu nästan uräten. Uräten, är det ens ett ord? Jag var tvungen att googla och ja, det verkar så. 

En snabb inventering av frysen: 

1 karré, hel bit.
3 pkt köttfärs
1 pkt kotlettbacon
1 pkt tortillabröd
1 pkt mango
1 påse ärtor
1 nästan tom påse wokgrönsaker
1 pkt gräslök
 Glass 
 Bröd 
 Fikabröd

Det tar sig minsann! Vi har gått från att ha en frys så fylld med förnödenheter att den hade blivit godkänd som krigsförråd till att börja se slutet på utmaningen. Det sista ska ätas upp och sedan kommer den sakta att fyllas med nya fynd. Målet var att hinna äta ur den innan midsommar men jag tror att vi blir klara långt innan dess. 

Jag gick in och summerade kontoutdragen för att se hur mycket jag fått ner matkostnaden men det är svårt att beräkna. Jag har handlat mat för 3121 kr sedan jag fick lön till dagens datum. Min man har också handlat ett par gånger och dessutom varierar det från månad till månad hur mycket förbrukningsvaror vi behöver köpa. Billigare blev det i alla fall. Märks det inte så mycket nu direkt så kommer vi i alla fall märka av det långsiktigt. På samma sätt som när man bunkrar något som är extra billigt och det blir en irriterande utgiftspost just då men sedan har man igen det under en längre tid framöver. 

Den här månaden blev det fler poster under rubriken övrigt än vad jag brukar ha. Presentinköp, Ikeabesöket och strumpbyxor från Twilfit (till jobbet, ett måste).
Å andra sidan fanns en insättning på 546 kr, återbäring från Folksam. Alltid trevligt när man får syn på ett belopp som inte har ett minustecken framför sig. 

För att återgå till maten i frysen tänker jag så här:
Karré = pulled pork 
Tortillas + köttfärs = tacomiddag 
Bacon + ärtor = pasta carbonara
Mango använder vi till smoothie så det har vi ofta hemma. 
Glassen var förra veckans scanningsvara (5 kr) så den är faktiskt nyinköpt. 

Nästa projekt blir skafferitömning.






torsdag 19 maj 2016

Så lurad av tonåringen

Idag kom jag att tänka på en sak, för ett tag sedan skrev jag om hur jag har en inbyggd spärr som gör att jag har svårt att plocka pant ute. Eller rättare sagt, jag skrev om när jag inte ville bära hem två ölburkar för att jag var rädd att grannarna skulle se mig. Det är där gränsen går och skammen reser sig som en hindrande mur mellan mig och den i diket kastade burken. Även om man skulle försöka gömma sig bakom ett miljötänk och se sig omkring och högt och tydligt utbrista: 
- Nej fy vad folk skräpar ner, vi måste hjälpas åt att hålla naturen ren! så finns ett stort motstånd.

Löjligt? Kanske men det känns som höjden av tattigt. Vad skulle nästa steg bli, att äta upp folks överblivna rester på Mc Donalds? Att till slut bli någon man inte vill förknippas med. Men stopp och vänta lite, nu ska ni inte förväxla det med någon som går och lägger sig hungrig, som inte har något val utan jag pratar just om var gränsen går för den som har jobb och pengar.

Det jag ville säga var i alla fall att jag den senaste veckan lagt märke till en kille som letar pant i papperskorgarna i området där jag jobbar. Det som gör honom intressant är att han ser ut som vilken vanlig kille som helst. Om någon hade presenterat honom för mig och sagt att han jobbade i någon av kontorsbyggnaderna hade jag aldrig ifrågasatt det. En helt vanlig svensk man, uppskattningsvis mellan 35-40, vårdad klädsel och kortklippt hår. Och jag har sett honom flera gånger den här veckan. Det finns flera soptunnor längst gatan och han letar systematiskt igenom alla. Idag såg jag honom precis när jag stängde dörren till jobbet och såg att han höll två plastpåsar i ena handen. En var tom och i den andra låg kanske 2-3 pantburkar. Eftersom han har två påsar med sig antar jag att han har ett större distrikt än det område vi befann oss i. Kanske ägnar han flera timmar varje kväll åt pantsamlande? 

Jag fick hejda en impuls att springa efter honom för att fråga "Vad är din historia?"
Det ser helt klart ut som en kille med bostad och dusch. Ser absolut inte ut som en missbrukare eller hemlös. Men han är helt klart tillräckligt desperat för att försöka hinna plocka pantburkar innan någon annan hinner före. Och han gör det till synes ogenerat trots att det är ett område där det rör sig oerhört mycket människor vid den tiden. Ja, jag är nyfiken. Eller nyfiken låter så gamigt och sensationslystet så jag skulle hellre säga undrande. Som jag skulle vilja veta varför han samlar pant, hur hans ekonomi ser ut, om han har jobb eller är arbetslös och hur hans liv ser ut nu och hur det sett ut tidigare!

Jag inser att det här inlägget dryper av fördomar mot pantsamlare men tror och hoppas att ni känner mig bättre än så och förstår helhetstanken bakom. 

För övrigt blev jag ordentligt lurad av min sluga tonårsson. 
Han bad om pengar för att kunna köpa mellanmål som han skulle ha under de nationella proven på skolan. Säg den förälder som kan säga nej till en sådan förfrågan? Självklart ska den lille plutten ha något som fyller på energidepåerna. Vårt skafferi är inte direkt proppfullt med härliga mellis utan det fanns på sin höjd ett par trötta bananer. Jag hade bara en hundralapp i plånboken och hann knappt räcka över den så var ungen som bortblåst. Trots att jag ropade efter honom att jag ville ha tillbaka hälften, en 50-lapp. Men vi vet ju alla att de inte hör särskilt bra i den där åldern. Hörselgångarna slammar igen under puberteten. 

Efter en stund kom han tillbaka och visade glatt upp en flaska bubbelvatten och två dyra påsar Beef Jerky. Kvar av hundringen: 10 kr. Men slutklämmen var mest intressant. När han log sitt ljuvaste leende och sade - Jag fick inte köpa dem för pappa när vi var och handlade igår. 





söndag 15 maj 2016

Ett sparsamt litet nättroll

Dagen har tillbringats på barnkalas. En kakbuffé senare orkade vi ingen middag så det fick bli varma mackor med gårdagens överblivna tacofärs. Nu ligger jag i soffan och kämpar mot sömnen. Funderar på hur jag ska orka uppbåda energi nog för att klara en ny lång och tung arbetsvecka. 

Men lite klirr i kassan piggar alltid upp! Swedish Match bjöd på en extra bonusutdelning på 12 kr per aktie utöver den ordinarie utdelningen på 8 kr. För mig som innehar 565 aktier blev det 11 300 kr i utdelning. Härligt härligt! Önskar att jag haft många fler aktier...För övrigt är Swedish M en av mina första aktier, som jag köpte för mer än tio år sedan. Vi kan jämföra med min allra första aktie, Ericsson. Där blev det bara futtiga 148 kr i utdelning. Inte lika höga hurra-rop på den, haha. 

Signaturen A skrev i kommentarerna till mitt förra inlägg: känner inredaren till den här bloggen och/eller dina tankar om ekonomi? Om ja, hur ställer hon sig till det?  Jag har ett svagt minne av att du tidigare skrivit om att du är anonym på bloggen men ett uppdaterat inlägg i frågan hade varit uppskattat!

Och vem är jag att neka ett sådant önskemål? 
Jag är fortfarande anonym eftersom jag är övertygad om att det finns ämnen där anonymitet är att föredra. I de flesta fall anses det vara något negativt när man skriver anonymt på nätet eftersom det förknippas med näthat och trollande. Men när det handlar om intima och personliga ämnen kan det vara en stor fördel eftersom man kan skriva vad man vill utan att behöva ta hänsyn till omgivningen. Jag vet att jag berättat tidigare att jag egentligen inte bryr mig om ifall ni, mina läsare, skulle veta vem jag är. Vad spelar det för roll om ni vet vad jag heter och att jag gillar att ta med egna påsar till affären? Det är väl ändå strunt samma. Ibland skulle det rentav vara en fördel om ni visste var jag bor eller andra detaljer som kan vara relevanta för ämnet. Det är inte heller så att jag med den här pyttelilla bloggen tror att jag skulle få galna fans som står utanför min bostad. Så anonymiteten är inte mycket att slå vakt om när det gäller er bloggläsare, särskilt inte om ni lockats hit för att ni delar mina intressen: sparande och pengar. 

Anonymiteten är till för att skapa ett tryggt rum där jag kan dela med mig utan att behöva ta hänsyn till vad släktingar, vänner, arbetskamrater och grannar ska tycka och tänka. Det handlar inte om att skämmas eller vilja dölja sparsamheten. Den märker de nog ändå. Nej, det handlar om någonting som är privat. Min blogg och detaljerna i den skulle väcka så mycket nyfikenhet och ge upphov till spekulationer som jag inte orkar med. Men framför allt handlar det om att kunna ta upp exempel från verkligheten och då är det viktigt att det sker utan möjlighet till identifiering. Hur kul är det för "Slösiga Stina" att läsa om sin katastrofala ekonomi i min blogg och samtidigt veta att alla som känner mig kan lista ut vem jag syftar på? Min man är den enda som i nuläget känner till bloggen och han orkade läsa ungefär tre inlägg innan han tappade intresset. Inte så konstigt kanske med tanke på att det är honom jag ventilerar alla mina sparplaner med varje dag. 

Med detta sagt, inredaren känner inte till bloggen. 
Inte för att hon skulle ha något att anmärka på utifrån hur hon omnämns men samma regler gäller för alla. Vi är för övrigt fundamentalt olika. Jag är sparsam och håller hårt i mina pengar medan hon shoppar och äter ute hela tiden. Hennes företag går bra och ger vinst så hon har därför möjlighet att låta kulorna rulla. Hon är inte på något sätt oansvarig för att hon valt att inte spara varenda krona men så har hon också sin hobby som jobb och möjligheten att styra när och hur mycket hon ska jobba. 

Så det handlar inte om att hänga ut andra utan snarare om att skydda dem och samtidigt ha tillgång till användbara måttstockar för privatekonomi. Jag har trots allt valt en alternativ livsstil och vill inte skylta med den i onödan. Jag har tappat räkningen på alla gånger jag suttit i sällskap med någon som säger - snålhet är det värsta jag vet! och sedan rabblar upp exempel som enligt mig handlar om smart sparsamhet och inte snålhet. Och man orkar inte ta diskussionen om det en gång till med ytterligare en person. Man orkar inte förklara och försvara.  



måndag 9 maj 2016

Ikea som stormarknad?

Medan alla andra tände grillen eller tog ett dopp i värmen passade jag på att åka till Ikea. Vansinnet i det kan diskuteras men det var min kompis inredaren som skulle dit och undrade om jag ville följa med. Och jag var faktiskt inte nödbedd, om jag inte minns fel har jag inte varit där sedan hösten 2014 och åker man dit tillräckligt sällan är det en kul utflykt. Framför allt skulle det inte falla mig in att kuska kommunalt fram och tillbaka men här erbjöds jag ståndsmässig transport från dörr till dörr, ett tillfälle jag inte gärna missar. En biltur är en biltur för den billöse. 

Jag köpte varken värmeljus eller servetter men kom ändå inte ut tomhänt. Jag köpte en sladdgömma, tre matlådor, ett gäng kaktusar och lika många blomkrukor. Kaktusarna var till barnens rum och matlådorna ska ersätta några gamla som jag vill slänga. Efter en tids användning blir de repiga och missfärgade i botten (särskilt av tomatsås) och jag tänkte tre in - tre ut. Perfekt!

Just det, jag höll på att glömma bort att jag köpte en ny rullvagn till badrummet också! Den är fortfarande ouppackad men jag hoppas vi hinner montera den ikväll. Jag har redan en rullvagn i badrummet men den är nog närmare tio år gammal och börjar se lite sunkig ut så nu åker den ut. En ny kostade 249 kr så det var inte mycket att ringa hem och fråga om. 

Mon Dieu, det kändes ovant att "storhandla" så här lättvindigt! 
Jag köpte till och med en ny blå bärkasse (ni vet de där man använder till att bära tvätt sedan) för 5 kr. Extravagans de luxe, men annars hade jag nämligen inte fått hem mina varor. 

Men vad är det som händer med en därinne egentligen? Till och med jag, som avvand shoppare, fick lägga band på mig för att inte kasta ner än det ena, än det andra i shoppingpåsen. Det är som en masshypnos därinne, folk bara plockar på sig varor, helt hysteriskt. Visst, de låga priserna. Vi fyndar och luras tro att vi sparar pengar trots att det är precis tvärtom. Men det är inte bara priserna utan något mer också. Något med "tillfället". I en av gångarna på vägen till ta själv-lagret hade man exponerat glasflaskor med blåbärssaft och folk lassade på sig flaskor som om de aldrig sett blåbärssaft förut. Okej om man bor i Los Angeles och besöker Ikea för att suget efter svenska matvaror blivit outhärdligt. Men varför, varför, vill folk köpa saft på Ikea i Stockholm

Ikea är proffs på att manipulera oss att handla mer än vi tänkt oss och mitt gamla jag gick på det där varenda gång. Men det gör jag inte längre, mitt tidigare köpstopp hjälper mig verkligen att minimera impulsköp. Inte bara på Ikea utan överallt, även i matbutikerna. Sedan kan man naturligtvis vända på det om man vill, om jag inte hade åkt till Ikea så hade det inte blivit några matlådor eller kaktusar. Vilket ju är det bästa spartipset av alla: stanna hemma! Gå inte i några butiker överhuvudtaget om det går att undvika. Kanske bäst att tillägga att vi naturligtvis skippade allt vad mat och fika heter och åkte hem så fort vi var klara. 

Men än en gång känner jag vikten av att hitta balansen mellan familjeliv och sparliv. 
Saker får inte vara smutsiga, trasiga eller ofräscha. Då åker de ut. Och barnen ska inte påverkas mer än nödvändigt. Det får rättfärdiga mina köp den här gången också. Jag köpte åtminstone ingen blåbärssaft.

Däremot kan Ikea gärna få öppna riktiga stormarknader med mat m.m till riktigt låga priser och konkurrera ut tex Willys och Lidl, det vore väl något? 





torsdag 5 maj 2016

Helg igen!

Helgerna avlöser varandra och det känns som perfekt timing nu när sommarvärmen slog till. Här kommer mitt absolut bästa spartips för barnfamiljer med lite större barn: skicka iväg dem till släkt eller vänner över helgen. En allt-i-ett-lösning där barnpassning, mat och upplevelse ingår i paketet. Själv får man dyrbar egentid och lugn och ro. Allt helt gratis! 

Jag är naturligtvis inte allvarlig. Däremot stämmer det att vi är barnfria för att ungarna är iväg på lantliga upplevelser, dock inte på samma ställe. Minstingen har det riktigt bra, han har fått följa med goda vänner så han har fått åka mycket bil och det grillas hos än den ene och än den andra. De är ett större sällskap med sex vuxna och lika många barn och ungdomar så det är socialt berikande för honom att få komma iväg på egen hand. När han var mindre och började sova över hos kompisar fungerade det inte alls så han blev alltid hemskjutsad eller så fick min man gå och hämta honom om det var nära. Inte så kul mitt i natten när man inte har bil. 

Att vara barnfri innebär att man slipper matlagning, i alla fall om man som vi hade en massa rester kvar i kylen. För lite mat för en hel familj men lagom för två vuxna. En skål tomatsoppa, en bytta köttfärssås och överbliven kokt tagliatelle. Utöver detta finns en tallrik med en kycklingklubba och klyftpotatis som får bli min mans lunch imorgon. Köttfärsen och kycklingklubborna var naturligtvis fynd från frysen - det behöver väl inte ens sägas? 

Så här i den barnfria tystnaden tänkte jag passa på att ta upp frågan om jag bör byta kort - igen. Det var inte alltför länge sedan jag bytte till OKQ8 men kort därefter sänkte de återbäringen från 1% till 0,3%. Snopet kan man ju lugnt säga. Istället har jag nosat reda på att Preem Mastercard har 1% kickback och ingen årsavgift eller fakturaavgift. Så nu funderar jag starkt på att ansöka om ett kort och inte göra som sist, låta tiden gå och komma till skott först långt senare. Någon som har Preemkortet och har en åsikt? Läste någonstans att säkerheten inte är den bästa och har försökt googla fram mer info kring detta, men utan resultat. Förstår inte varför säkerheten skulle vara sämre där än någon annanstans? 


söndag 1 maj 2016

Lite kort om min Valborgshelg

Ännu en storhelg har passerat utan större påverkan på plånboken. Valborg är väl ingen stor festhelg protesterar ni, men säg det till Kungen. Om vi ska vara allvarliga så kan jag berätta att jag kilade in på min lokala stormarknad och därinne handlades det som om det vore midsommar och inte sista april. Folk äter sig verkligen genom ledigheter. 

Allt medan en asket som jag själv firade vårens ankomst med en tallrik broccolisoppa och någon timme senare lufsade över till grannen för att åtminstone vara lite social. Någon brasa orkade jag inte uppsöka. Jag njuter av varje minut jag slipper jobbet så jag har inte så höga krav på livet egentligen. Jag trivs jättebra hemma och ett av mina problem är just att jag är hemma för lite.

Under helgen har vi som familj dessutom befunnit oss utspridda på olika ställen. Tonåringen sov över hos en kompis. Och nej, det dracks ingen alkohol. På kvällen var de ute och spelade fotboll tillsammans med kompisens mamma - risknivå: låg. Min man åkte iväg på någon hundaktivitet långt ut i skogen, tio mil utanför Stockholm tillsammans med andra hundentusiaster i hundförarbyxor. Ja som ni hör är det inte mycket till fest i våra liv just nu. 

Idag gjorde jag en mindre renovering av mig själv (undviker med flit det hemska ordet hemmaspa). Jag färgade håret, skrubbade och filade, smörjde och fixade. Lämnade badkaret som en ny person. Skönhetsvård och skönhetsbehandlingar blir lätt en stor kostnad om man ska leja ut tjänsten. Jag har kompisar som lägger några tusen på det varje månad. Ögonfransförlängningar, tatuerade bryn och manikyr. Själv kom jag undan med en hundring för hårfärgen och får stå ut med mina naturliga ögonfransar. Däremot kommer ni inte att hitta några finurliga skönhetstips från skafferiet i den här bloggen. Jag föredrar att använda köpeprodukter istället för att slaska med ägg och havregryn och kladda ner badrummet med honung. Även om jag fattar att det är prisvärt och fiffigt.  

Nästa vecka fortsätter vi gräva ur frysen. Ångrar att jag inte planerade in före/efter bilder. Märks skillnad redan nu när lådorna inte längre är knökpackade och det blir lättare och lättare att leta efter något man vill plocka fram och tina. Ska bli kul att gå in på banken och räkna ihop matkostnaden under den här perioden då det mesta i frysen är protein och bröd. Se hur stor skillnad det handlar om.