onsdag 26 juli 2017

Att försöka coacha

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: man måste knäcka koden för att kunna förändra sin ekonomi. Precis som när barn knäckt läskoden, annars kommer det inte att funka. Jag har återigen pratat ekonomi med det mest hopplösa fall jag stött på. Det är en tidigare arbetskamrat så jag har fått en bra inblick under lång tid. Jag borde kanske tillägga en sak för att undvika missförstånd, det är inte hon som var här och hälsade på nyligen. Det här är en helt annan kollega från förr. 

Nu till saken: flera gånger har den här tjejen bett mig om råd. Hon har sällan eller aldrig pengar kvar i slutet av månaden och vill få hjälp att ändra på det. Även om hon inte vet omfattningen på mitt sparande så är hon väl insatt i hur jag inte slösar. Min livsstil blir ju ganska uppenbar om man tillbringar mycket tid med mig. Så hon brukar fråga mig hur hon kan förbättra sin ekonomi. Vilket ju är drömfrågan för en hårdsparare. Jag tror jag får något särskilt i blicken när jag får prata ekonomi, haha. 

Det slår aldrig fel, ett par gånger om året vill hon prata om det här men vi kommer ingenstans. Jag tydliggör och förklarar med enkla exempel. Är lika pedagogisk som en nyutexaminerad förskollärare. Men nej, det är bara att ge upp! Jag når inte fram. 

I korta drag ser det ut enligt följande: 
Lite för dyrt boende (nyproduktion) och en bil på avbetalning. 
Där har man ingenting att hämta, de är inte intresserade av förändringar på den nivån. De vill att pengarna räcker hela månaden och att det blir pengar över till ett sparande. Hemma försöker de vara sparsamma genom att aldrig använda torktumlaren och knappt använda golvvärmen i badrummet. Tja, det är väl duktigt tänkt på sätt och vis om man vill hålla elräkningen nere men det krockar ordentligt med övriga vanor och ovanor. Själv hade jag hellre njutit av varma golv på vintern än att slänga pengar på en massa onödigt skräp som jag egentligen inte behöver. De har alltid den senaste tekniken och allt är köpt på avbetalning. Naturligtvis, eftersom det aldrig finns några sparpengar. De har några få tusenlappar undanstoppade tack vare mannen ("om bilen går sönder") och de brukar klara att harva ihop pengar till en årlig charterresa. Men där tar det tvärstopp. Det finns inga andra besparingar. 

Och var kommer jag in i det här? Jo, jag har förklarat hur hon enkelt kommer att kunna spara minst 500 kr i månaden. Genom att dra ner på inköp i stort. Till exempel klädinköp, luncher och kioskbesök. 

Jag pratar och pratar. Hon lyssnar. Sedan kommer försvarstalen: 
Hon köper så lite kläder, bara billigt på H&M och liknande kedjor. 
De äter så lite och unnar sig så lite. Lite är nyckelordet i alla hennes försvarstal. Det är så lite, kostar så lite. 

Det går inte att låta bli att äta ute eftersom man måste vårda förhållandet, unna sig, ha någon livskvalitet och blabla. Det blir snudd på löjligt att höra alla ursäkter men för henne är de på blodigt allvar. Hon behöver alla ursäkter att ta till för att hon inte orkar eller lust att ta tag i ekonomin. Hon kan inte spara 500 kr i månaden eftersom hon inte ens har 500 kr kvar en vecka före lön. Jag förklarar att hon ska spara 50 kr vid 10 tillfällen under en månad. Hon har bank i telefonen så att hon enkelt kan föra över dessa 50 kr varje gång. Hoppa över att gå till kiosken på torsdagar - föra över. Hoppa över en utelunch - föra över. Låta bli läsk, glass och chips på mataffären - föra över. Köpa en cirka 50 kr billigare mascara eller vad hon nu behöver - föra över. Och så vidare. Varför inte införa en eller två köpfria dagar i veckan, när man inte betalar för något? Inte köper något alls och använder upp mat i kyl och frys. 

Hon skulle klara det. Jag vet det! Hon är en på många andra sätt smart tjej. Polletten måste bara trilla ner!

Dessutom behöver hon öppna ögonen och fråga sig vem hon jämför sig med. Hon köper inte alls lite kläder. Det är minst något nytt i veckan och så mycket kläder behöver man inte. Nu när jag var förbi och hälsade på henne så hade hon gjort en jättestor garderobsrensning och ungefär hälften var borta?! Plötsligt fanns gott om plats i den tidigare proppfulla garderoben. "Det blir slitet eller så tröttnar man". Tröttnar? Med det argumentet blir vi alla fattiga. 

Samma sak med att de äter så lite. Inte konstigt att hon tycker det när deras kyl konstant är nästintill tom och de handlar för en eller två dagar i taget. Jag glömmer aldrig när hon sade att det blir billigare för dem att köpa färdigrätter i delidisken än att köpa alla ingredienser och laga maten själva eftersom de "behöver så lite". Ett tänk som är svårt att bryta.

Dessutom köps det något ute varje dag, sju dagar i veckan. De tycker de har varit jätteduktiga när de någon gång gjort en "åtgärd", det kan vara matlådor i ett par dagar eller en platta läsk från matbutiken istället för att springa till kiosken varje dag. Jag vet att han köper kaffe ute varje arbetsdag och att hon köper en flaska dricka varje arbetsdag. Läsk eller smaksatt mineralvatten. Mitt första spartips till henne var att börja köpa dricka varannan eller var tredje dag istället. Men det var samma sak där, fanns en rad förklaringar till varför man behöver unna sig och att det handlar om livskvalitet med små medel. Vi är så olika, jag förknippar inte livskvalitet med att dricka sockerfri läsk på jobbet.

Att förändra sin ekonomi kräver mycket jobb och planering. 
Någon som vill banta går inte ner i vikt genom att hoppa över en tårtbit på måndagen och sedan fortsätter vräka i sig onyttigheter alla andra dagar.  Om man inte är på min sparnivå måste man sätta undan varje sparad tia så att den öronmärks som förbjuden. Annars försvinner den bara iväg någon annanstans. Det är koden man måste knäcka. Jag har VARJE KRONA RÄKNAS som motto i allt jag gör. Oavsett om jag ska köpa något litet som äpplen eller en ny tvättmaskin. Sist men inte minst brukade hon säga att 500 kr inte gör varken till eller från och därför är det bättre att de kommer till användning nu. Där har jag i alla fall lyckats få henne att förstå att det skulle bli 6000 kr om året, vilket är bra mycket mer än de noll sparkronor hon har just nu. 

Jag hoppas ingen tyckte att jag varit elak eller ovänlig mot min vän. Det har inte varit syftet med det här inlägget. Istället har jag velat visa varför de som är utan sparpengar fortsätter vara utan sparpengar. För att lyckas med en förändring måste man oftast börja med sitt synsätt.  Hon och jag började prata sparande för många år sedan och hon har fortfarande inte kommit längre än till tanken...





23 kommentarer:

  1. Jag tycker att du var tydlig men det är svårt när man hela tiden får...men det är ju bara eller man måste unna sig.
    Jag pratar för det mesta inte ekonomi, kanske därför jag hänger ganska mycket här och på andra sparbloggar ☺. Känner att jag ibland får försvara varför jag inte köper (och då känner mig snål istället). Vill ha och behöver är en himla skillnad.
    Gillar verkligen dina texter.
    /Amalia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, vad roligt att du uppskattar bloggen! Jag drar ogärna igång ekonomiprat och brukar hålla väldigt låg profil när folk börjar prata sparande och pengar. Oftast ids jag inte ens försöka, särskilt när jag vet att det handlar om så olika åsikter och livsmönster. Men de som fått en bra inblick i mitt liv märker ju att jag inte slösar pengar och då blir man automatiskt utnämnd till någon slags kompetent sparexpert...

      Antingen har folk massor av nyfikna frågor ("hur klarar ni att leva utan bil?") eller så vill de ha spartips.

      Radera
  2. Det ... unnandet! Jag kräker varje gång jag hör det. Skönt att jag inte är den enda. Ska man inte ha lyckats med något, nått ett mål, uthärdat ett umbärande för det? Ska det inte i alla fall vara lördag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, lördag! Unna sig är ett förfärligt uttryck som tyvärr mestadels bara används när folk vill ursäkta ett dåligt beteende. Tycker det funkar mycket bättre åt andra hållet när man säger t ex "han unnar sig aldrig någonting". Då får ordet en annan innebörd än när Berit i fikarummet tar en bit rulltårta till fast hon nyss sade att hon absolut inte borde.

      Radera
  3. Blev lite full i skratt, minns min mamma som dog för en herrans massa år sedan, hon var glad i alkohol. När hon korkade upp en flaska vin och samtidigt såg min anklagande min, så sa hon alltid - det är bara lite lättvin, man måste ju unna sig något ibland. Det där unnandet var snarare ett stjälpande både för henne och andra. Den där för ögonblicket svaga stunden som ger omedelbar behovstillfredsställelse men nästan alltid ställer till det i längden brukar oftast de utan självinsikt och med dålig karaktär kalla för att unna sig.
    Det är väldigt svårt att övertyga en sådan människa eller att få dem att förstå, vad den enkla matematiken, som många bäckar små innebär...Har också en väninna som får in i reda pengar tre gånger mer än jag, hon förstår inte hur jag klarar mig och jag å andra sidan fattar inte hur hon lyckas sätt sprätt på sina inkomster.
    "Det är inte de stora inkomsterna man blir rik av, utan små utgifterna" ME

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tråkigt med din mamma, jag hoppas att det inte var drickandet som förkortade hennes liv. Min pappa, som inte heller är i livet längre, sade alltid "gillar att doppa näbben" om den som drack lite mycket. Det var ett lite diskretare sätt att säga det på :)

      Det här förbannande unnandet, var kommer det ifrån egentligen? Har vi det så svårt och jobbigt att vi behöver unna hos för att stå ut? Mest av allt verkar det vara en sliten fras som vi drar till med för att ursäkta oss när vi gör saker som inte är bra för oss (vår hälsa eller ekonomi)...

      Jag kan begripa uttrycket om man vill kunna unna sig en Chanelväska en gång i livet eller ett tredagars-spa som man egentligen tycker är alldeles för kostsamt. Då känns det mer som den rätta innebörden av ordet. Inte när man slänger ut 45 kr på en latte eller 149 kr på en sladdrig topp från H&M.

      Radera
  4. För henne är den omedelbara belöningen MYCKET större än vad belöningen blir om ett halvår eller om några år. Det är mentalt (du kallar det för att "knäcka koden), jag tror istället att hon har hittat ett sätt för er två att umgås och att skälet till varför är mindre än vad hon verkligen anger. Man skulle kanske kunna säga att hon - om man är lagd åt drastiska formuleringar - hittat ett sätt att manipulera dig så att du ger henne den tid och uppmärksamhet hon behöver. Och du gör det om och om och om igen. Och det fungerar, hon behöver inte göra någonting eller förändra någonting. Tvärtom, om hon skulle förändra så skulle hon ju inte få dessa stunder med dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var nog inte riktigt tydlig när jag skrev mitt inlägg. Det har vuxit fram en vänskap genom åren och vi försöker ses lite då och då (även om det blivit mycket mindre nu när jag varit sjukskriven). Vi pratar om lite allt möjligt så det handlar absolut inte om att manipulera eller få uppmärksamhet.Hon hör inte av sig för att få rådgivning utan samtalen råkar bara utvecklas åt det hållet ibland när vi sitter och samtalar. Men jag förstår om det inte riktigt framgick i texten.

      Radera
  5. Nej, jag tror inte du var för hård mot henne. Betänk att det var hon som frågade (igen) hur hon skulle göra med ekonomin. Intressant dock att frågan återkommer från henne.

    Jag tror inte det handlar så mycket om att knäcka koden utan det är nog synonymt med alla förändringar vi vill göra. Att göra förändringar är svårt och vi vill hela tiden få tillgodosett alla våra behov NU. Istället önskar vi att det finns något hemligt recept på hur jag blir rik/går ner i vikt/tränar regelbundet/sluta röka/snusa etc.

    Alla vet hur man gör allt det där men det handlar om motivation och karaktär - att inte genast behöva få sina behov tillgodosedda.

    Själv har jag lätt för vissa saker - andra saker suger jag rejält på.

    En fråga tillbaka till din väninna nästa gång hon frågar typ -Hur ska jag spara pengar? vore -Vad är du beredd att avstå ifrån?

    Tack för en himla bra blogg. Du skriver intressant!
    Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv! Givetvis handlar det om motivation och karaktär men det handlar också om att knäcka koden. Hon förstår verkligen inte att en 50-lapp hit och dit varje dag blir tusenlappar i slutändan. Hon ser det inte!!

      Men tack för ett bra tips. Jag ska definitivt ställa frågan till henne (vad hon är beredd att avstå ifrån). Tyvärr vet jag redan svaret: inte mycket. Så länge ingenting allvarligt händer kommer hon att fortsätta slösa bort sina pengar på kläder, snabbmatsställen, kiosker, tidningar och diverse nöjen.

      Själv suger jag rejält på en hel del saker också så det handlar verkligen inte om några höga hästar för min del heller :)

      Radera
  6. Nämen är det min mamma E**** du fått frågan om råd från? ;) Om inte så var likheten slående. Hon och jag är varandras motpoler. Skulle tro att summan av alla hennes, i mina ögon garanterat onödiga dagliga inköp, är i klass med min totala årliga ekonomi. Och hon har nyligen uttryckt viss oro för kommande "låga" pension om fem år. Hallå, jag känner ingen annan människa som jobbat heltid varenda månad med i det närmsta noll frånvaro ända sedan 1975. Och deltid fem år före det. Förmodligen får hon den högsta pensionen i hela min släkt, inte pga speciellt hög lönenivå, utan helt enkelt pga hög total livsinkomst och en tjänstepension som heter duga. Guldklockan har hon fått för länge sedan. Skitsnygg. Dock aldrig använd, utan undangömd.

    Om du tycker att du möjligen är otrevlig mot din vän när du skriver ditt inlägg, så kanske jag är rätt mycket hårdare när jag skriver detta: Det är samma mor jag skriver om som faktiskt låtit samhället försörja mig helt och hållet i 17 år eftersom hon själv "inte hade råd". Hon vill/e alltid ha hela sin lön för sig själv... Naiva socialarbetare gick på hennes historier.

    Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, nej det är inte din mor men jag ser likheterna. Det här med eget ansvar och pension är ett intressant ämne. Min bloggkollega Sparo skrev ett superbra inlägg om just det i sin blogg och även kommentarerna är läsvärda. Jag älskar för övrigt honom och hans blogg!

      Du kanske redan har läst inlägget men om inte så länkar jag här: http://sparosverige.blogspot.se/2017/07/extrapris-pa-offerkoftor.html

      Vi ÄR alldeles för bortskämda i det här landet. Vi förväntar oss att någon annan ska backa upp oss hela tiden och tycker inte att vi har något eget ansvar alls. Folk gnäller när det plötsligt ställs lite krav på dem för att de ska kunna få låna miljoner till bostäder och synen på vad som är dräglig levnadsstandard ligger numera på nivån senaste tekniken och regelbundna utlandssemestrar.


      Radera
  7. Intressant det där hur vissa kan tycka de handlar lite medan andra kan se att det faktiskt är rätt mkt. Samhället är väl tyvärr lite uppbyggt så idag.
    Hon kanske skulle behöva börja skriva ner alla sina inköp och ha en lista med olika kategorier så att hon verkligen ser hur mycket kläder/saker som kommer in och vad hon gör av med på olika saker. En läsk/kaffe kanske inte känns så mkt här och nu men har man köpt 30 st på en månad så blir det ju rätt mkt pengar. Men är svårt att få någon att se detta om de eg inte vill.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt och jag tror de snubblar just på just det "äh, det är ju bara 45 kr" men 45 x 30 BLIR pengar. Särskilt när det inte stannar där utan köps en massa annat också.

      Största problemet när det gäller just den här tjejen är alla dessa billiga klädinköp från de stora kedjorna. Det är så billigt och då kan man köpa jättemycket... Ett tag hade hon enorma mängder kläder och det mesta såg likadant ut. Det var mjukiskläder i tio olika färger, blusar och koftor som såg nästan identiska ut och nya skor hela tiden. Ingen behöver så mycket kläder.

      Radera
  8. Säg åt henne att spara 10% av nettoinkomsten varje månad och sen får hon göra exakt VAD HON VILL med resten, det kanske funkar :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett superbra råd men hon brukar faktiskt sätta undan en tusenlapp varje gång lönen kommer... och så hämtar hon tillbaka den mitt i månaden. Tror det är väldigt vanligt när folk försöker spara....

      Radera
  9. Tycker att din kollega får skylla sig själv, hon har satt sig själv i den situationen hon befinner sig i. En sån människa hittar på anledningar till sitt beteende. Vill man så kan man, och det verkar som om hon inte vill tillräckligt mycket. Tycker att du är snäll som ger henne råd mer än så behöver du inte bry dig om henne. Energitjuvar i vardagen är ingenting att bry sig om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla har vi ansvar för våra egna val och handlingar. Och alla får leva sitt liv som de vill. Att jag bryr mig om henne handlar inte ett dugg om hennes ekonomiska situation, istället bottnar det i en genuin vänskap som vuxit fram genom åren. Hon är omtänksam, oerhört mån om alla i sin närhet, rolig och en sanslöst bra historieberättare. Hade hon bara vänt sig till mig för att få ekonomisk rådgivning hade vi inte fortsatt att umgås. Någon energitjuv är hon absolut inte, lite trög ekonomiskt däremot... ;)

      Radera
  10. Tänkvärt inlägg om vanans makt. Gamla inkörda mönster som de inte vill förändra innerst inne. Vad stort av dig att gång på gång uppmuntra och peppa henne.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äsch, stort vet jag inte om det kan kallas. Jag gillar henne som person och tycker om att jag lyckats så ett frö ändå. Att hon VILL börja spara är en början!

      Radera
  11. Bra inlägg. Jag tror, för det är ett av mina egna problem, att många människor jämför sig med andra som har värre vanor, och då klappar sig själva på axeln eftersom de ändå är bättre än så. Din kollega kanske köper lite och billigare kläder än en annan, kanske bor billigare än någon, kanske tittar på lyxfällan och känner att "jag är ju bättre än dem, jag som bara köper xxx". Man kommer in från helt fel håll i det ekonomiska tänkandet och utgår från andra istället för att fråga sig vad man vill själv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack och jag i min tur tycker du fångar upp problematiken riktigt bra! När mina barn jämför sig med andra så handlar det alltid om flera personer på en gång "Pelle åker utomlands varje år, Kalle får massor av nya spel varje månad och Olle...". Tror att många vuxna buntar ihop det på samma sätt och tycker det ska rättfärdiga en massa köp man egentligen inte har råd med.

      Själv tycker jag det är enbart skönt att ha klivit av köpkarusellen och lustigt nog verkar folk bry sig mindre om vad man köper än vad man kan tro...

      Radera
  12. Jag är här för att vittna om vad Dr James gjorde för mig. Jag har lidit av (GENITAL HERPES VIRUS) sjukdom under de senaste fyra åren och har haft konstant smärta och klåda, särskilt i min privata del. Under det första året trodde jag på Gud att jag skulle bli botad någon dag. Denna sjukdom började cirkulera över hela kroppen och jag har tagit behandling från min läkare som ingenting fungerar, för några veckor sedan kom jag över ett vittnesbörd om Kasha, på internet vittnar om en herbalist som heter Dr James från Västafrika, om hur han botade honom från 7 år HSV 2. Och han gav också den här e-postadressen ... [drjamesherbalmix@gmail.com] ..., rådgivande någon att kontakta honom för att få hjälp om någon typ av sjukdomar som han skulle vara till hjälp, så jag mailade honom och berättade om min (HSV 2), han sa till mig att jag inte skulle oroa mig för att jag kommer att bli botad !! Jag tvivlade aldrig på honom. Jag tror att han kan bota mig också, Dr James förberedde och skickade mig helande olja, tvål, rötter och örter som jag tog. Under den första veckan började jag uppleva förändringar över hela mig, efter fyra veckors användning av hans rötter / örter, olja och tvål blev jag helt botad. inte mer klåda, smärta på mig längre som Dr James försäkrade mig. Efter en tid gick jag till min läkare för att göra ett nytt test. resultatet blev negativt. Så vänner, mitt råd är om du har en sådan sjukdom eller känner någon som lider av den eller någon annan sjukdom som HPV, HBV, HIV / AIDS, ALS, HBP, CANCER, NEPHROTIC SYNDROME, etc. kan du kontakta Dr James växtbaserade blandade hemmet av välbefinnande direkt på hans .... drjamesherbalmix@gamil.com ... Han är en bra man, och han kommer att hjälpa dig.

    SvaraRadera