När lugnet får styra

Vad hände kan man undra. Jag bara tystnade och försvann. Först blev jag sjuk, kind of. Man kan säga att jag föll ner i ett bottenlöst hål av trötthet och influensaliknande symtom. Den senaste tidens press och stress har varit påfrestande och orsakade någon form av motorstopp. En gång för många år sedan hade jag järnbrist och jag minns samma känsla av lång tung uppförsbacke och begränsande trötthet (minus håravfall den här gången då). Så jag ägnade en vecka åt att lyssna på kroppen och vilade mina tankar. Sov middag varje dag och latade mig från morgon till kväll.

Det är en klassiker att bli sjuk när kroppen slappnar av. Dessutom har jag mig själv att skylla, jag bad mina kollegor om att hålla mig uppdaterad på de konflikter som pågår. Men hur dum får man bli? Bara för att det finns en tajt vänskap mellan oss och för att jag hatar att inte veta vad som händer när jag inte är där. Istället för att bara stänga av och ha semester, njuta av att vara helt frånkopplad. Nej, då sitter jag alltså hellre i långa telefonsamtal och milslånga sms-konversationer och analyserade jobbrelaterade problem. Tala om idiotiskt, någon borde ha klappat till mig. Eller tagit telefonen ifrån mig och kastat ut den från bryggan. 

Hur som helst är jag glad att vi valde att bo här. Det är skönt att få vila ut i vacker natur med allt man behöver för en bekväm semester. Samtidigt som vårt hem är en byggarbetsplats. Ni som läst kommentarerna på förra inlägget har kanske sett att målaren började först i måndags. Naturligtvis stressade jag upp mig över det också, det är flera veckors försening. Min man bara skakade på huvudet och tyckte att jag skulle slappna av istället för att försöka fjärrstyra allt och alla. Jag lugnade ner mig när jag fick se bilder på de spacklade väggarna (och såg hur supernoga han klätt in golvet i täckpapp). De kan ju egentligen börja när de vill, så länge de blir klara enligt vad som överenskommits.

Mitt i det här kom familjen som äger huset hem. De kom hem för att tvätta och packa om väskorna, precis som förra sommaren. Och de insisterade på att vi skulle bo kvar tillsammans med dem under de här dagarna. Jag känner mig aldrig riktigt bekväm med att vi lagt beslag på deras sovrum och att de sover i gästrummen men det är så de vill ha det. De tycker att det är onödigt att bädda om alla sängar och flytta runt en massa grejer för ett fåtal nätter. Så under ett par dygn lever vi tätt tillsammans, som en storfamilj, och barnen älskar det. Vi har barn i samma åldrar och de har väldigt kul ihop. Hela huset ser ut som om en tornado passerat. Tänk er när en hord på fem ungar drar fram, badar i poolen, duschar och sedan sätter fart mot köket för att vräka i sig mat. Bra övning för en pedant minimalist.

Igår rundade värdfamiljen av samvaron med att bjuda in ytterligare gäster till en middag. Vi ställde ihop de två matborden i matsalen så att alla, sammanlagt sjutton personer, skulle få plats. Min man följde med värdinnan till Martin Olsson för att handla och passade på att handla lite själv också, så att vi har mat till kommande vecka. Tänk er kontrasten från förra veckans isolerade sängliggande till fest och bankett med finporslin och matsilver Jag fick slita upp alla lager av mjukiskläder i våra blå Ikeakassar för att lyckas hitta en duglig trasa. Det fick bli en jobbklänning eftersom jag knappt tagit med några kläder hit. De inbjudna gästerna kom från ett annat europeiskt land så jag spände ögonen i mina barn och sade åt dem att borsta av skolengelskan och bete sig som folk. Inget Snapchat och inget Pókemon GO under middagen, tack. Tror ni ungarna sade ett enda ord under middagen? Naturligtvis inte. Det fnissades och tramsades från barnhörnan men inte en enda engelsk fras. Jag insåg att jag måste erbjuda fler kulturella upplevelser som vidgar deras vyer. Kanske planera in en utlandsresa i snålbudgeten. 

Imorse klev alla upp tidigt för att värdfamiljen skulle resa iväg igen. 

Efter en gemensam frukost var det dags att vinka av dem och nu vilar vi upp oss igen. Jag har tyvärr inte mycket till pengaprat att bjuda på just nu, kanske mest för att vi inte gjort av med några större summor. Vi har köpt mat och några hygienartiklar men det är också allt. Det är otroligt skönt att ta en paus från köpcentrum och ställen med kassaapparater. 

Hoppas att ni alla har en härlig sommar i sparsamhetens tecken!