Att packa är inte kul

Gaah. Jag har så mycket att göra att jag inte ens orkar börja. Eller, jag har rättare sagt börjat men gett upp. Precis som fjol får vi hjälp att transportera över våra saker till lånehuset och det är naturligtvis till stor hjälp för oss som saknar bil. Och det är inte meningen att låta otacksam, jag uppskattar verkligen den fina service som ingår i huslånet. Det enda är att jag är så sjukt trött och med en lång vecka (en lång vecka? Ett långt år!) i ryggen är det svårt att samla kraft för att planera. Jag vill bara lägga mig ner och sova. Dessutom kan jag inte minnas att det var så här mycket jobb i fjol? Jag har för mig att vi bara kastade ner lite sommarkläder, kameran och våra datorer i ett par Ikeakassar och så var det inte mer med det. Men det är klart, skillnaden är att i år är det ett par veckor kvar till semestern så vi behöver ta med arbetskläder. 

Så, imorgon är dagen som funkar för "flyttfirman" och det är bara att bita ihop och se till att bli klar i tid. Imorgon bitti handlar vi maten så att de kan hämta oss på stormarknadens parkering, sedan åker vi och köper hundmat och sist men inte minst hämtas packningen här hemma. 

Jag har alltså börjat. Jag lade fram tre högar: sol- och badkläder, mjukiskläder och jobbkläder. Det blev ungefär två plagg i varje hög och sedan tröt inspirationen och orken. Istället gick jag ut i köket och började tömma skafferiet. Det var i alla fall lite roligare. Jag vill passa på att ta med så mycket som möjligt, som en grand finale på vår frys- och skafferitömningen. Det kommer att kännas fattigt när vi kommer tillbaka och knappt har basvaror hemma. Alternativet är att köpa allting nytt nu och jag är så inne i mina sparrutiner att det tar emot att åka och storhandla. Det känns fel att köpa pasta när vi har pasta hemma. Samma sak med ris, te, kaffe, flingor, havregryn... ja, ni fattar. Saker som är köpta på extrapris och som jag inte alls vill gå och betala fullt pris för. 

Vi behöver hur som helst handla i vilket fall. Inte bara får vi mycket längre till en stormarknad, min man kommer inte att kunna bära tungt efter operationen. Så även om vi kommer att behöva handla under sommaren underlättar det om vi kan börja med en bra bas. Det är mörkt och svalt i husets källare vilket blir perfekt förvaring för potatis, lök och rotfrukter m.m.

Jag känner att det inte riktigt är läge att beklaga sig över att behöva handla mat till ordinarie pris, inte när man får ett kostnadsfritt semesterboende. Men det handlar inte enbart om snålhet utan mer om att vara omprogrammerad från vanliga köpmönster. För mig är det rutin att anpassa mig efter veckans erbjudanden och gräva i kort datum-hyllan. 

Det var först när vi slutade storhandla som våra matkostnader verkligen sjönk. Enligt mig är det en myt att man sparar pengar på att storhandla. Det gör bara den som annars planlöst impulsköper allt som ser gott ut. Då är det klart att man sparar mycket pengar på planering om man lär sig att hålla sig till en inköpslista. Men vill man ta det ett nivå till är det bättre att inte storhandla. Det är alldeles för lätt att köpa på sig en massa man inte behöver eller som inte hinner ätas upp. Vi hade mycket mer matsvinn på den tiden vi storhandlade, till skillnad mot nu när vi sällan kastar något. 

Ett kort litet tråkigt inlägg, men medan ni tuggar chips och kollar fotboll (eller spännande serier) så kommer jag alltså att ägna mig åt min packning. Funderar på att ge mig själv en deadline och ställa alarmet på 40 minuter. Jag brukar bli effektiv under lite press.