Budgetutmaningen

Inspirerad av Ann-Christin på Köpstoppsbloggen (http://notbuying.blogspot.se/2014/05/min-budget-ar-inte-din-budget.html) har jag försökt sammanställa våra fasta utgifter för att få en överblick. 

Vi är en familj på fyra personer med två barn, 12 och 14 år. Min man har eget företag och jag har provisionslön så vi har båda varierade inkomster. Att göra en budget och räkna ut hur mycket vi kan spara varje månad är snudd på omöjligt. Istället har jag som mål att spara minst 14 000 kr i månaden, allt utöver det är ett plus. 

I dessa 14 000 kr ingår båda barnbidragen samt ett stående fondspar på 1200 kr.

Boende: 10 000 kr 
(Lånekostnad 4000-5000 kr, amortering 566 kr och månadsavgift 4939 kr)

El: 700 kr

Försäkringar: 1081 kr

Comhem: 550 kr (telefon, bredband och TV)

Mobiltelefoner: 1000 kr (tre st abonnemang) 

Fackavgift: 605 kr

Transport SL-kort: 790 kr/månad (+ 720 terminskort ungdom). 

Pensionsspar: 1084 kr

Totalt: ca 16.000 kr/månad

Övriga "fasta" utgifter: 

Mat: 4500 kr

Nöjen: 500 kr (främst make och barn, köpstopp för min del)

Övrigt: 1000 kr (månadspeng barn, fritidsaktivitet barn m.m)

Totalt: 6000 kr

= 22.000 kr. 

Viktigt att nämn är att vi har sänkt våra kostnader. Tidigare låg matkostnaden på 6000-7000 kr och jag spenderade lätt över 5000 i månaden på kläder och nöjen. Mitt sparande var alltså mindre än hälften av nuvarande sparande och det är något jag är oerhört stolt över. 

Tar vara på tiden

Jag har hört att det är viktigt att ta vara på tiden. Därför kan man ju undra varför jag lade halva förmiddagen på att städa badrummet. Med tops. Ja, ni läste rätt. Trots att vårt badrum är nygjort finns det många skrymslen och vrår där man inte kommer åt när man vardagsstädar. Där stod jag alltså och pillade bort smutsen med tops och insåg att jag kanske borde söka hjälp för mitt städdille. 

Som tur är hann jag med en hel del annat också:

• Legat i soffan och plöjt igenom en spännande biblioteksbok från pärm till pärm och druckit mer kaffe än vad som kan anses hälsosamt. 

• Följde med på en liten promenad med en kompis och hennes (mammas) hund. Eller hund och hund, en dvärgchihuahua som darrade som ett asplöv i regnet. Hunden hade täcke på sig för att inte frysa trots att det var 11 grader men den skakade konstant i alla fall. Och jag var konstant orolig över att jag skulle råka trampa på den lilla råttan hunden.

• Haft besök av svärmor (det var inte alls så illa som det låter, hon är inte på långa vägar så hemsk som svärmödrar brukar framställas i olika sammanhang). Hon ville bara titta in och avböjde att stanna på middag utan drog sig hemåt när make och barn gick till affären för att handla. Hon förstod nog inte vad hon tackade nej till, mannens hemlagade pizza med mozzarella. Han gör givetvis egen pizzadeg och håller inte på att larva sig genom att köpa några färdiga pizzakit. 

På det hela taget en riktigt skön fredag. Och som jag behövde en sådan dag! Jag hör till dem som behöver gå ner i varv emellanåt och få tid för kravlös vila. Det gör mig till en trevligare och gladare mamma, fru, vän och människa. 

Det här inlägget skulle egentligen handla om hur det är att inte jobba. Med tanke på att jag är långledig nu och har funderat mycket på vilken skillnad det gör för välbefinnandet. Jag njuter av varje ledig minut. Av att tillvaron plötsligt blev stressfri och fridfull. Det ger en bra försmak av vad jag vill uppnå i framtiden. Att jobba heltid är själsdödande och alldeles för tidskrävande för att passa mitt liv. Det verkar så trendigt att både halvt jobba ihjäl sig och samtidigt ha fullt upp på fritiden. Ska man få riktigt hög status ska man vara uppbokad och fullbokad i månader framöver. Jag är glad att jag tagit mig ur hetsen att ständigt ha nya kläder, prylar, saker på gång och minskat behovet att det måste hända något hela tiden. För det behovet är oftast kostnadskrävande. Låneboken kostade ingenting och dagens promenad belastade inte heller ekonomin. Jag känner att jag hunnit med både mig själv och att vara social utan att något var inbokat i förväg. 

Jag tror att det är typiskt oss sparbloggare att uppskatta de små sakerna i livet och det är inte fy skam. 

Trevlig helg på er!

Vad hände med aprillönen?

Jo, det kollade jag upp idag. Nu när jag inte jobbar är jag latare än någonsin och får örfila mig själv att ta tag i saker. Här kommer en något försenad kontokontroll. 

Detta här hänt på mitt konto sedan lönen trillade in den 25/4:

1200 kr till ett stående fondspar.

600 kr spontanköp av fond på Skandiabanken (trots att jag tänkt vara trogen Avanza)

684 kr AMF Pension/fondförsäkring

400 kr Skandia Liv

605 kr Fackavgift.

20 kr månadsavgift bankkort

6000 kr till sparkontot

0 kr mat och förbrukningsvaror (förklaring nedan)

Dessutom är ett belopp överfört till min man, för hälften av våra fasta kostnader. 

Det blev 2731 kr över från marslönen. Dessa pengar åkte rakt in på sparkontot.

Kvar på lönekontot finns 4014 kr. Inte direkt något imponerande belopp men jag håller sparandet på en jämn nivå och hoppas att det blir några kronor över även denna månad. 

Anledning till att mat och förbrukningsvaror är nollade ovan beror på att jag enbart handlat för Blocketpengar. Jag har alltså inte använt mitt betalkort en enda gång sedan lönen trillade in på kontot. Både Blocketköparen som köpte dvd-spelaren (600 kr) och familjen som köpte kaninens saker (1200 kr) valde att betala med kontanter. Dessutom hade jag kontanterna jag fick från second handbutiken (354 kr). Det kan tyckas rörigt rent budgetmässigt men jag föredrar att jag göra så istället för att förvara pengar hemma i bostaden. 

Utöver detta får jag även barnbidrag men dessa går in på en annan bank och används aldrig till vardagliga utgifter. 

Den O-ekologiska skammen

Jag fick ett mejl från en läsare som undrar hur jag väljer när jag handlar mat och om det finns utrymme för ekologiska livsmedel i min snålbudget. Jag tycker att frågan är så intressant att den förtjänar ett eget inlägg i bloggen. 

Eftersom jag sätter en ära i att vara ärlig måste jag erkänna att vi inte alltid gör ekologiska eller närproducerade val. Kilopriser och erbjudanden styr oftast vad vi väljer att lägga i varuvagnen. Jag är så dålig på att handla ekologiskt att jag får skämmas. 

Jag försöker köpa ekologisk frukt och grönt men det blir uppskattningsvis ca 50% (här borde några piskrapp vina över ryggen). Är mest kräsen med bananer och vindruvor då de är riktigt hårt besprutade. 

Mejerivaror skulle jag kunna bli duktigare på, där köper vi kanske 30% ekologiska alternativ (här räcker det inte ens med en serie piskrapp utan jag borde hängas ut på torget till allmän beskådan också).

Jag köper en hel del produkter ur Icas egna serie "I love eco" (guldstjärna till mig!)

Vi är storkonsumenter av passerad tomat på tetra men tyvärr kan ingen jämföra sig med Muttis passerade tomater så där har vi gjort ett val att enbart använda Mutti till all mat där tomatsåsen har en framträdande roll. 

Jag köper alltid ekologisk sylt men min gillar marmelader och är inte lika noggrann med vad han väljer (det blir givetvis ingen guldstjärna till honom).

Ja ni hör ju, vi borde skämmas. 

Vi äter mycket nötkött och kyckling i den här familjen. Det står sällan griskött på menyn. Jag väljer alltid svenskt kött och vill att djuren är uppfödda i Sverige under bra förhållanden. Däremot är det inte lika viktigt att det är närproducerat. Min lokala handlare säljer köttfärs från Hälsingestintan. Riktig finfärs från gräsbeteskött. Det är den överlägset godaste köttfärs jag någonsin ätit och smaken går inte att jämföra med "vanlig" köttfärs. Jag har tittat på deras Facebooksida och blir lycklig av att se bilderna på vad som ser ut att vara en fin och familjär djurhållning. Vi använder färsen till alla former av köttfärsrätter, t.ex köttfärssås, lasagne, hamburgare, pannbiffar, hemtrillade köttbullar och - barnfamiljernas heliga paradrätt - tacos. 

När det gäller kyckling varvar vi Kronfågel med svensk majskyckling. Majskycklingen är dyrare och erbjuds sällan till extrapris, vilket gör att vi äter den mer sällan. Synd eftersom den är mycket godare. 

Vi köper aldrig varor från lågprismärken som Eldorado och Euroshopper. Jag tycker helt enkelt inte att de jag provat är lika goda som alternativen. 

Konsten att göra pengar av luft

Den här helgen åkte spenderarbyxorna på och en luftrenare inhandlades. Jag hade inte mycket att säga till om eftersom jag är den enda i familjen som inte lider av pollenallergi. Min man känner av pollen mer än någonsin och det gör att han blir trött och hängig. Vi pratade om en luftrenare redan förra våren men det blev aldrig av. Nu gjorde vi slag i saken och betalade glatt 1990 kr för att försöka få allergivänlig inomhusluft.

Vi hade två kriterier för köp, den skulle vara rekommenderad av Astma- och allergiförbundet och den skulle vara tystgående. 

Luftrenaren betalades med pengar från Blocketförsäljningarna så det får väl anses vara en smart finansiering. Det jag inte visste var att den är gigantisk, lyser blått och blinkar! Den påstås ha stilren design men jag vet inte riktigt om jag håller med. Nåväl, jag får stå ut med den eftersom den verkar fungera. Familjen påstår att de redan känner en viss skillnad. Om det verkligen stämmer eller är en fin placeboeffekt kan jag inte uttala mig om. 

Vår yngsta son testade den i alla fall på sitt eget lilla sätt. Glädjestrålande kom han rusande och ropade "Wow! Den funkar verkligen. Jag ställde mig och pruttade framför den och då gick den direkt upp på högsta läget!"

Specificerade livsmedelskostnader

Nu har jag satt mig ner och räknat samman Familjen Fri's (http://familjenfri.se/) utmaning, att bokföra alla livsmedelsinköp för april månad. 

Oj, oj! Jag fick TOKRAPTUS när jag såg vad vi lagt på godsaker. Min man köper alltid chips och dipp på fredagarna (det är tydligen heligare än Bibeln) och barnen får lördagsgodis. Visserligen var det påsk i april men ändå, jag har läxat upp dem ordentligt. Det visade sig nämligen vara vår tredje största utgiftspost! Fy skäms, bot och bättring. 

Färdigmaten var en färdiggrillad kyckling, förutom den lilla pippin har vi lagat all mat från grunden. Kött & fisk låg också högt, särskilt med tanke på att jag tycker att vi var duktiga både på att äta upp det som låg i frysen samt svängt ihop en del vegetariska middagar. 

Övriga poster finns inte mycket att säga om, det känns rimligt för en familj på fyra personer med två aktiva barn i uppväxtåldern. Då räknar jag även in att de varit hemma en del (inte minst hela påsklovsveckan). Den höga kostnaden för läkemedel sammanfaller med pollensäsongen men nu har vi bunkrat så familjens tre allergiker har så det räcker och blir över. 

Bröd & Kex: 189 kr

Mejeriprodukter: 696 kr

Kött & Fisk: 597 kr

Stapelvaror: 319 kr

Ägg: 24 kr

Frukt & Grönt: 569 kr

Godsaker: 581 kr

Dryck: 78 kr

Färdigmat: 53 kr

Förbrukningsartiklar: 272 kr

Läkemedel: 390 kr

Utemat/utefika: 298 kr

Ospecificerat: 68 kr 

Den här utmaningen har varit minst lika lärorik som snålmånaden. Hädanefter blir det definitivt restriktioner vad det gäller helggodsaker.

Hur det började

Tänk om jag hade börjat spara när jag flyttade hemifrån. Då hade jag varit fri att välja redan för många år sedan. Jag kan avundas de unga hårdspararna som insett det i en ålder då jag fortfarande glatt satte sprätt på alla pengar jag tjänade. Jag flyttade hemifrån som 18-åring och var mån om att sköta mina räkningar, rädd som jag var för att bli hemkallad igen om det skulle visa sig att jag inte klarade ansvaret. Sparande var ingenting jag funderade över då. 

För 20 år sedan stoppade jag in 10 000 kr i någon slags värdepapper som banken erbjöd. Jag har inget minne av vad det var men efter löptidens slut återbetalades hela 17 000 kr. En mycket trevlig överraskning för en ung person som för första gången testat tålamodet genom att spara. Sedan hände ingenting på sparfronten fram tills min dåvarande chef övertalade mig att köpa aktier för sparpengarna. Det var under Ericssons storhetstid och jag följde hans råd. Jag köpte även aktier i Icon Medialab och lyckades sälja dem innan de föll som en sten. Ericssonaktierna har jag däremot fortfarande kvar än idag. Förutom Icon har jag nämligen aldrig sålt en enda aktie!

1997 träffade jag min man och ett år senare var vi gifta. Vi sålde min bostadsrätt och flyttade in i hans lägenhet. Han satt på den enda hyresrätten i en bostadsrättsförening och vi bad om att få köpa den, vilket vi fick. Det var en oerhört charmig lägenhet i ett trivsamt område. Där bodde vi tills första barnet kom och vi insåg att vi behövde en annan lösning. Hur charmig lägenheten än var fanns ingen hiss (jobbigt med barnvagn och matkassar), badrummet saknade plats för ett skötbord och det fanns inget rum till barnet (läs: alla barnets saker). 

Vi sålde lägenheten och tjänade en liten hacka som vi pytsade in i vår nuvarande bostad. Vi hör till undantagen i bekantskapskretsen. Jag tror, om jag inte minns fel, att vi är de enda som inte flyttat sedan dess! Av den anledningen har vi inte heller lyckats tjäna några fantasisummor genom att göra bostadskarriär. Istället fick vi långsiktigt låga boendekostnader. När barnen var små hyrde vi ett fritidshus året runt, på samma ö som mina föräldrars landställe låg. Men vi är bekväma av oss och tröttnade efter ett par år och valde att inte förnya hyresavtalet. 

Det fanns med andra ord sparutrymme även om vi prioriterade för mycket annat. Vi levde som folk gör mest, reste och shoppade. Vi sparade men inte i den utsträckning vi kunde och borde ha gjort. Däremot sparade vi och ordspråket "många bäckar små..." har visat sig stämma riktigt bra.