onsdag 17 maj 2017

Avprogrammerad

Ibland behöver man köpa saker. 
Det jag saknat var en liten väska. Jag hade flera stycken tidigare men nackdelen med att försöka leva minimalistiskt är att man gör sig av med en massa saker, bara för att upptäcka att man ångrar sig längre fram när man inser att man faktiskt haft användning för en och annan pryl. Väskan är en sådan pryl. Jag behöll bara en enda handväska, modell större och ganska tung att bära. Den saknar axelrem så den kan bara bäras i handen eller, som jag brukar göra, i armvecket. Den var perfekt när jag jobbade och behövde få plats med en hel del saker varje dag. Nackdelen var att jag fick väskvärk av den, dvs ont mellan axlarna och/eller mellan axeln och nacken. Det får jag fortfarande, trots att jag inte längre använder den dagligen. Men jag kände av det direkt efter att vi var på släktkalas häromsistens och jag kånkade runt på den blytunga väskan alldeles för länge. Tråkigt nog är jag fäst vid den (i den mån man kan vara fäst vid en väska), kanske för att jag beställde den på Saks Fifth Avenue och därför dryper det lite känslovärde i det hela. Tanken med att köpa lite dyrare saker är ju också att det ska vara långsiktiga köp och då vill man inte riktigt kännas vid att det behövs något annat. 

Nåväl, väskan är opraktisk för en sjukskriven person som inte behöver bära med sig en jätteväska för att gå och handla mat eller göra enstaka ärenden. Så jag ville ha en liten väska. Helst lätt som en fjäder. Jag visste precis vad jag ville ha, en sk crossbody bag. Jag vet inte riktigt vad modellen kallas på svenska, axelväska känns väl närmast men jag vill bära den tvärs över kroppen. Som en liten tant alltså, så att båda armarna är lediga. Bär man den på axeln så glider den ju bara ner. Helst hade jag velat ha en liten Céline som jag haft ögonen på länge men det förstår ni säkert att det inte är tal om. Inte ens begagnad. Kostnaden går inte att motivera när jag lever på sjukpenning och kämpar för att kunna spara ett par tusenlappar i månaden. Möjligtvis om det inte vore för att jag behöver ett par riktigt bra skor också...

Det är behov och inte shopping. Tråkigt nog men det val jag gjort känns rätt. Så vad gjorde jag? Jo, jag kollade runt på väskor (både på nätet och i mitt lokala köpcentrum) men hade svårt att hitta något jag ville ha. Allt var antingen för dyrt eller för stort eller helt enkelt inte i min smak.

Kraven var: prisvärd, lätt, äkta läder och mjuk. Helst skulle den stängas med dragkedja också. Fördelen med en mjuk väska är att den är mer flexibel. Jag såg flera stycken som jag tyckte om men det föll på priset (vill inte betala över tusen kronor för en icke märkesväska) eller materialet (ljusgrå nubuck känns lite väl ömtåligt). Till slut hittade jag en väska som uppfyllde alla kriterier för att bli godkänd. En enkel modell utan krusiduller och smart och rymlig för att vara så pass liten och lätt. Det var den enda som min stora plånbok gick ner i samtidigt som jag kunde få med mobilen. Nu har jag inte tänkt ha med den stora plånboken i den här väskan men det går om jag behöver. Därför vann den. Den kostade 599 kr men fördelen var att jag hade a) rabattkupong 20% och b) presentkort 300 kr. Väskan kostade mig alltså 179 kr. Vilket gör mig glad, det hade lika gärna kunnat bli en väska från någon av de andra butiker jag besökte men då hade jag fått betala vad det kostar. 

Det jag vill säga med det här inlägget är att jag ibland behöver köpa saker men att det inte behöver bli dyrt och att jag verkligen blivit botad från shoppingsug. Det är så tydligt att jag inte alls har den där "härliga köpkänslan" i kroppen, det där ruset man kunde känna förr när man var på jakt efter något. Nu är det mer som att gå och köpa en flaska diskmedel, man behöver den och därför köper man den. Eftersom jag shoppar så lite och så sällan borde det vara tvärtom, att jag blir alldeles till mig över att få gå och titta på väskor med målet att faktiskt köpa en. Men det var bara ett praktiskt och tråkigt måste på listan. Kanske för att det inte blev den där Célineväskan eller någon annan åtråvärd accessoar men anledningen spelar ingen roll. Jag är inte längre sugen på att shoppa och det är inte alls samma sak att gå i butiker nuförtiden. Jag är så avprogrammerad som man kan bli och tycker det är mycket roligare att gå i matbutiker och fynda. 


7 kommentarer:

  1. Hur gjorde du för att leva mer minimalistisk? Jag går igenom en minimalistisk resa just nu men jag har väldigt svårt att bara göra av mig med saker som jag har köpt för flera 100 och 1000 kronor. Jag försöker sälja saker så gott det går och ge bort saker till familj och vänner. Det känns fel att bara slänga saker, kläder etc som fortfarande är hela och fungerande bara för att jag inte använder det. På tal om väskor, så har jag slutat att köpa nytt, andrahandsmarknaden är jättestor så man kan hitta det mesta på appar som letgo och shpock eller på blocket, fbgrupper, tradera etc. Folks hus och lägenheter är överbelamrade med saker så prylar, kläder, väskor finns det gott om :)

    Mvh S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag rensade överallt. Och då menar jag överallt! Sålde det som gick att sälja, skänkte bort en hel del (böcker, kläder, prylar som jag inte använde och som jag upplever svårsålt) och slängde allt som bara kändes som "skräp". Det här var en process som tog tid och man blir liksom aldrig klar. Det går alltid att rensa lite till :)

      Jag använde mig av både Blocket och Facebooks lokala köp & sälj-grupper. Facebook var faktiskt otroligt smidigt (och gratis!).

      Dessutom fylls det ju på hela tiden också. Den största skillnaden ligger i tankesättet, att inte spara grejer "bara för att". Man kan säga att det här med minimalism var något som följde med på köpet när jag blev frälst som hårdsparare, att jag insåg sambandet mellan onödiga köp och ett överflöd som bara ligger och dräller sedan. Man behöver tex inte köpa böcker varje gång man blir lässugen- det går att låna på bibblan eller låna av kompisar eller släktingar.

      Och du har alldeles rätt, givetvis drabbas man av lätt panik när man gör sig av med sådant som man faktiskt betalade dyra pengar för en gång i tiden. Men det var exakt det som fick mig att vakna och tänka till! Det sved en gång men nu har jag lärt mig och överväger noggrant varje köp istället.

      Radera
    2. Hej, jag är inte bara för att vittna utan också att uppmuntra människor som står inför civil- eller relationsproblem. Om Dr Ogundus fantastiska verk, e-post: drogunduspellcaster@gmail.com jag var förlorad i kärlek med min man tills en kvinna tog honom ifrån mig. Då ropade jag till min vän och hon berättade för hur hon mötte ett liknande problem och gav denna stora man kontakt med mig och jag gav alla de föremål som han behövde för stavningen och nu är jag glad igen att vara kär i min familj. Jag anställer dig att kontakta den här mannen. Din berättelse eller smärta kommer att förändras inom några dagar och du kommer att le som jag idag. Återigen är tacksam. Kontakta honom på hans email via: drogunduspellcaster@gmail.com om du står inför någon form av problem
      1. Få din älskare eller man tillbaka
      2. Lotteri stava / Lycka stava
      3. Om du vill stoppa din skilsmässa
      4. Äktenskapsstavar
      5. Få jobbstavning
      6. Kampanjer
      7. Få pengarna tillbaka.
      8. graviditetsförlopp
      9. Kärlekstavning
      10. Om du vill tillfredsställa din partner
      11. Förbjudande stavning

      Radera
  2. Tack Snålcoachen för en mycket bra lektion om varför minimalism genom utrensning sällan är ekonomiskt (trist att det blev dyrt för dig men du löste det ju bra). Oftast är det ju bättre att sluta köpa och bara använda up det man har. Framför allt som livet och livsstilen oftast förändras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Både ock! Mycket av det jag avyttrade har jag aldrig saknat och istället njuter jag av att inte längre ha fullproppade skåp och lådor. Avskyr att ha för mycket grejer! Men du har en viktig poäng, det gäller att tänka till och inte bli - som jag blev - lite FÖR ivrig...

      Radera
  3. Står också utan en väska som fungerar, min är istället för liten för att få ner jobbdatorn på ett smidigt sätt... Vill INTE köpa en ny men inser att jag behöver en. Har bestämt mig för att försöka sy en, vilket medför kostnad för ny nål (som klarar läder) och tråd. Men då kan jag förhoppningsvis även laga makens portfölj och hunden koppel i samma veva.

    Jag ser det inte alls som att minimalism genom utrensning inte är ekonomiskt (@onevikinggirl). Snarare så säger snålcoachens historia att ett behov ofta löser sig. Och att frånvaron av en väska i den perfekta storleken inte är något katastrof; en överlever det fram till att en löst situationen. Vi lär oss på något vis att känslan av att ha alla alternativ nära till hands i garderoben är en känsla av trygghet, men det är snarare frånvaron av obehag om ett alternativ skulle saknas som skapar tryggheten, tycker jag. Det är en mental resa och handlar inte så mycket om antalet prylar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är djupt imponerad av människor av ditt slag! SY en väska, i LÄDER! Jag förstår att många säkert är kapabla att få till en hyfsad väska i tyg men att få det snyggt i läder...wow!

      Tråkigt nog - trots min goda vilja - är hela den här DIY-livsstilen ingenting för mig. Jag är så oerhört ohändig, opysslig och okreativ.

      Sist men inte minst förstår jag vad Onevikinggirl menar, även om jag tycker att fördelarna överväger de nackdelar som finns. Om jag rensade ut, låt oss säga, 300 saker så är det ingen big deal om jag upptäcker att 1-2 var felaktiga rensningar eftersom de övriga 298 i så fall gjort mitt liv bättre :D

      Radera