fredag 11 juli 2014

Fredag = friterad potatis

"Nu är det slut på veckan, det är dags för fredagsmyyys"

Jag antar att ni känner igen den irriterande reklamfilmen från OLW. Jag försökte minnas vilket år svenskarna införde fredagsmyset som minihögtid men var tvungen att ta till google för att få hjälp med svaret. Enligt Wikipedia etablerades begreppet fredagsmys under 1990-talet och 2006 kom ordet med i Svenska Akademins ordlista. Om jag ska vara ärlig avskyr jag ordet fredagsmys. Egentligen är jag inte speciellt förtjust i ordet mys överhuvudtaget. Okej att barn använder det men när vuxna människor lägger upp bilder på vinglas och skriver fredagsmys på sociala medier blir jag faktiskt lite illamående. Hur som helst, i den här familjen är fredagschips heligare än påven. För alla utom för mig alltså. Jag äter inte chips utan föredrar choklad, ostar, fruktsallad eller andra godsaker om jag nu måste sitta och tugga på något medan jag tittar på film eller umgås.

Mina barn äter ganska lite godis. De har lördagsgodis men det är ingen större grej för dem. Framför allt minstingen, han väljer ofta ett paket vanligt tuggummi istället för godis och är helt nöjd. När han väl köper godis blir det oftast bara liggandes eftersom han inte äter upp det. Däremot måste han ha sin skål med chips på fredagar, och det ska alltid vara två olika smaker. Min man är nummer två på beroendelistan, han älskar också chips. Ni förstår ju, äpplet faller inte långt från päronträdet. Det spelar ingen roll om det är OLW, Estrella eller Pringles - bara det är chips. Dessutom måste alla nya smaker testas och utvärderas. 

Deras beroende ställde till det för mig under snålmånaden i april när jag ville att vi skulle kapa alla onödiga kostnader och föreslog att de skulle avstå chips. Man och barn protesterade som om jag hade försökt ta ifrån dem självaste julafton. Så chipsen fick vara kvar, förutom kring påsk. Reglerna är nämligen antingen eller, inte både godis och chips.

Nu är det fredag och familjen har bänkat sig i soffan för att se en film. Grabbarna mölar i sig chips. Jag läste att forskning visar att 27 områden i hjärnan är kopplade till hjärnas belöningssystem som aktiveras när vi äter potatischips. Detta enligt en hjärnforskare på Uppsala universitet. Inte konstigt att chips verkar vara beroendeframkallande!

Och om jag räknar lite på detta nöje så kommer jag fram till följande: två stora påsar chips kostar 32 kr på vår matbutik. 32 kr i veckan gånger 52 veckor och det har köpts chips för 1664 kr om året. Vilket inte riktigt stämmer eftersom vissa fredagar faller bort av olika skäl. 48 veckor är troligtvis närmare sanningen och då får vi en kostnad på 1536 kr. Kostnaden är alltså relativt överkomlig, men ur hälsosynpunkt finns det inga skäl att äta så mycket chips. Så jag tänker fortsätta min kamp mot chipsmissbruket här hemma. 



3 kommentarer:

  1. Det är det som överraskar min fru i Frankrike. Ingen ska ta med sig en vinglas till tv-soffan. I bästa fall tar man en kvällste. Ingen små ätandw hela tiden för att smaka på allt. Mycket mindre söt och salt.
    Sverige är en paradox då alla vill bara höra om tallriksmodellen och man får kritik om man gör på en annan sätt (dvs mindre potatis och mer grönsaker) men samtidigt är det en massa söta saker, fika och söt mellanmål hela tiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är du fransman? Ja, Sverige är verkligen paradoxernas land. Olika dieter styr människors liv samtidigt som försäljningen av just sötsaker och fika (och onyttig snabbmat!) verkar öka hela tiden.

      Radera
  2. Aaah, se där! Mycket intressant! Men jag var först med att ta upp det och borde ha fått hamna i DN ;)

    SvaraRadera