onsdag 11 april 2018

Att låta sig influeras

För väldigt länge sedan såg jag filmen Familjen Jones (originaltitel Keeping up with the Joneses). Har man inte redan sett den så kan jag rekommendera den, även om den har några år på nacken. Man kan säga att som influencers var de banbrytande. Jag kommer ihåg hur vi tyckte det var genialiskt, hur smart som helst, och hur vi undrade varför ingen kommit på det tidigare. 

Klipp till idag: 
orkar vi se en enda influencer till? Jag vet inget annat yrke som irriterar mig mer. Ja, jag fattar att det är ett riktigt yrke och att de tjänar enorma pengar på att visa upp saker, äta ute och resa. De gör en karriär på att konsumera och lyckas de så kan de anställa ett helt crew som ska hjälpa dem: pr-agenter, assistenter och personliga fotografer. Många äldre skakar på huvudet åt detta men jag tror man måste förstå hur stora dessa kreatörer inom sociala medier faktiskt är. 

Jag har inte svårt att hänga med i utvecklingen och kan förstå att det finns sociala medie-profiler som tjänar pengar på att synas. Den biten kan jag fatta. Men det jag inte riktigt förstår är hur deras målgrupp verkar svälja allt med hull och hår? När samma sponsorer och samarbetspartners syns överallt, som till exempel Daniel Wellington och Na-kd. Och avslutas med samma rabattkoder varenda gång. Går unga människor verkligen på det här? 

Kräver man inte mer som betraktare? Åtminstone ett uns äkthet. Om man nu ser upp till och beundrar dessa influencers, så borde man bli besviken när allt är köpt och skådespeleri. Tröttnar man inte när en hel grupp bloggare eller youtubers lägger upp samma samarbeten hela tiden? Ser man inte igenom det och saknar trovärdigheten? 

Begriper inte att folk inte ser igenom betalda samarbeten. När det är så uppenbart att någon fått betalt för att marknadsföra en juice, en tröja eller valfri annan produkt. Och alla verkar stöpta i samma form och har anammat exakt samma livsstil. En annan sak, verkligen värd att kritisera, är den omtalade smygreklamen. Det slarvas rejält med reklammärkning och varje gång jag ser det blir jag ännu mer emot influencers som marknadsförare. 

Att ha förebilder är inget nytt, det behöver vi människor. Min första stilmässigt förebild var min kusin. Då var jag sju år gammal och såg upp till henne på ett nästintill dyrkande sätt. Hon är två år äldre än jag, så hon var också före med allt. Jag ville klä mig likadant och alltid ha detsamma som hon. Och än idag kommer jag på mig själv med att ha stilförebilder. Det handlar inte om att jag är osäker på mig själv, utan mer om att jag blir inspirerad och motiverad. I min bekantskapskrets finns framför allt två personer som verkligen inspirerar. Både genom sitt sätt att vara och hur de ser ut. På något märkligt sätt lyckas de ha min drömstil och hitta det där lilla extra som jag önskar att jag hade hittat. Det här kan ju låta väldigt ytligt och totalt obegripligt för den som helt saknar intresse för kläder och stilar. Men som jag skrev handlar det även om hur de för sig i olika sammanhang och livsval de gjort. En förebild kan ju vara vem som helst och på många olika sätt. Men skyll på min ålder eller vad som helst, på mig har det motsatt effekt och jag väljer aktivt bort varor och tjänster som marknadsför sig genom influencers plattformar. I synnerhet om det också förekommer smygreklam. 

Nu konsumerar jag ju knappt något så det blir en tunn röst i vinden. Men ändå, det känns rätt. 

Omslagsbild film

Baksidestext film






24 kommentarer:

  1. Jag blir mer olycklig över den hysteriska konsumtionen som ju har ett självklart syfte för de som jobbar som influencers. Men om det får avsedd effekt ökar ju konsumtionen i stort även bland läsarna. Även vissa ”gratisbloggar” uppmuntrar till en fullständigt absurd konsumtion, eftersom sakerna det tipsas om sällan är gratis utan ”få på köpet”.

    Jag ska hålla mig här fortsättningsvis, då det ju är mindre konsumtion jag vill ha som förebild :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du får gärna hänga här :)

      Det finns mer än den "hysteriska konsumtionen" när det gäller kläder och prylar. Influencers blir även inbjudna till ett oändligt antal pressfrukostar och pressluncher där matsvinnet är helt galet. Det är enorma mängder dyr mat som måste serveras på ett så blogg- och instagramvänligt sätt som möjligt. All mat är upplagd, upphälld och uppskuren så de inbjudna gästerna kan reglera mängden. Så de fotograferar maten, tar ett par klunkar juice och äter ett par bär - resten kastas!

      Radera
    2. Har just vari deltagare i en undersökning om matsvinn. Jag kastar inte mat, man kastar inte mat helt enkelt. Det är nästan så att jag skulle kunna bli militant när jag läser vad du beskriver.
      På mig har det motsatt effekt, känner snarare vämjelse inför dessa influencers livsstil, hur kan man ängna sig åt något så meningslöst i sitt liv?/ME

      Radera
    3. Hej ME,
      många känner nog inte till att det är så mycket pressträffar och event som det faktiskt är. Sedan är frågan vem som bär ansvaret, eftersom Influencern är där som gäst och det är någon helt annan som ordnat fram dessa mängder mat. Som man förmodligen vet inte kommer att ätas upp.

      Radera
    4. Google translate blir allt bättre, men det är en bra bit kvar för att inte fröken Juhas ska framstå som en komplett idiot med grava problem att uttrycka sig i både tanke och skrift.

      Radera
    5. Snålcoachen, du verkar utsatt för en påverkanskampanj från ryska botar. Du säkerställer väl att Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap är informerad om att de botarna har intagit din bloggs kommentarsfält och att de bedriver ett storskaligt påverkanskrig.....

      Radera
    6. Hahaha, jag får en del (men inte mycket faktiskt - peppar, peppar, ta i trä) spamkommentarer. Oftast är det Theresa Williams som hälsar på, men Juhas är ny i gänget.

      Måste tyvärr plocka bort hennes kommentar så att den fastnar i spamfiltret nästa gång :)

      Radera
  2. Kan inte säga annat än att jag håller med dig. Har du hört talas om att vissa influencers (såg i ett klipp på youtube) vill ha influencer som gymnasieutbildning, vad är din synpunkt på det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, har också läst det och det är svårt att uttala sig om när jag inte sett kursplanen eller vet om den är högskoleförberedande eller ej. De måste ju ändå uppfylla skollagens krav för att få hålla utbildningen. Men spontant kan jag säga att jag - rent allmänt- är emot udda specialinriktningar som hakat på kortsiktiga trender. Finns i så fall mer seriösa estetiska program som är tänkta att leda till yrken som filmfotograf, filmklippare, redigerare eller bildproducent.

      Många unga idag har redan en skev bild av dessa trendyrken och då är det bra om man förbereder dem på ett realistiskt yrkesliv.

      Radera
  3. Jag har länge varit på jakt efter en klocka och just Daniel Wellingtons tycker jag är så fina.
    Men jag vägrar! Det finns nog inte en enda bloggare som inte gjort reklam för märket..
    Har övervägt att köpa ändå. Andra märken gör ju reklam i tryckt press regelbundet men nej. Det går inte!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Litet tips, googla Lanna klockor. Då får du en unik klocka från Närke. Och snygg! (nä, jag är knte sponsrad... L

      Radera
    2. Nu låter jag säkert väldigt tråkig men jag har lite svårt för överprisade skräpprodukter som DW-klockorna. Jag köper hellre kvalitet från ett märke som specialiserat sig på just klockor. Till exempel Tissot, Casio eller Seiko. Men det är bara MIN åsikt och man måste ju välja det man själv tycker om.

      Men för mig känns det mer gediget och äkta, även om jag förstår att många älskar att köpa klockor från modemärken (även GANT och liknande klädmärken prånglar ju ut klockor).

      Radera
    3. Håller med dig! Har tre begagnade Tissot köpta Tradera för en bråkdel av trendklockorna. Lanna är däremot ett liiiiitet märke från Örebro som gör kvalitetsur i begränsade numrerade upplagor. Det tycker jag är kul!

      Radera
    4. Kände inte till Lanna som varumärke öht och jag tvivlar inte på att det är kvalitetsur :)

      Kanske bäst att tillägga att även modeklockorna förmodligen funkar kanon, så det är bara min personliga grej att föredra när företag specialiserat sig på något.

      Radera
  4. Kanske börjar Snålgrisen bli gammal men vad f-n gör en "influencer". Jag trodde detta bara var något hippt låtsas-jobb på Stureplan, men det kanske är mer spritt än vad man trodde. Hit till mörkaste Småland får man nog leta med ljus och lykta efter nån sån i alla fall... haha.

    Klockan ser man med fördel i sin smartfåne... var mycket längesen jag slutade med armbandsur. Dock hade jag en arbetskamrat som var sålt på klockar av typ Patek. Skröt sm f-n om att han där hemma hade en klocka för 500" kr (ja han hade det gott ställt, jobbade som finansvalp på ett företag vi hade uppdrag hos)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, snålgrisen börjar bli gammal. Influencer finns spridda över hela Sverige. Finns tillgängliga bara något knapptryck bort

      Radera
    2. Håller med, Influencers finns spridda över hela världen. Råkade se en tysk influencer på Instagram häromdagen och det var exakt samma upplägg med som här i Sverige. Så tyskarna verkar ha exakt samma behov av att se någon spraytannad blondin med löshår äta acai-bowls och dricka gröna juicer.

      Men angående din kommentar om klockor Snålgrisen, så håller jag nog inte riktigt med dig. Många har ett stort intresse för klockor. Min man är en av dem och han läser böcker och tidningar, besöker mässor och lyssnar på klockpoddar (!). Likväl som han kunde varit intresserad av trav eller tennis. Och det fina med lite dyrare klockor är att det är långsiktiga köp där man inte sällan får igen pengarna om man någon gång vill sälja den. Vi har en bekant som för ett par år sedan köpte sin klocka för ca 80 000 kr och nu har sålt den för 120 000 kr. Ganska bra avkastning får man väl ändå säga...

      Radera
  5. Godmorgon,
    Den filmen är bra och sänder ett viktigt budskap om hur vi påverkas av omgivningen till att konsumera mer än vad vi har råd med. Mitt ledord i livet har blivit: "Don't Keep up with the Joneses, because the Joneses are broke! "

    Ha en fin dag!

    Mvh, Anneli

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack detsamma! Mycket bra ledord skulle jag säga. Lite som när jag tänker att ingen bryr sig om vad jag konsumerar eftersom andra är fullt upptagna med vad de själva konsumerar. Folk vill hellre glänsa än att känna sig "överglänsade" och det lilla bjuder jag så gärna på :)

      Radera
  6. Hade nästan glömt den filmen men den är bra! Tack för tipset måste se igen:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blev faktiskt också sugen på att se om den :)

      Radera
  7. Det gav en förbannad och bitter eftersmak när jag upptäckte en inredningsbloggare som jag följt medverkade i ett reportage i en branschtidning under rubriken ”Influenser”. Kände mig naiv och dum och plötsligt såg jag ju all mer eller mindre smygreklam. I bloggens kommentarorsfält skrev folk att hon var så genuin och fötterna på jorden. April, april din dumma sill! Jag kan lura dig till köp var jag vill!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan jag verkligen förstå. Har själv följt ett antal bloggar där jag tydligt kunde se hur man gled över till stora mängder smygreklam (men även tydliga samarbeten). Från att ha bloggat av hjärtats lust blev det med tiden bara business och pengar.

      Det är ENORMT stor skillnad på att skriva egna personliga blogginlägg och på att marknadsföra produkter. Även om de försöker väva ihop det och få det att verka personligt. Och just all smygreklam är det som provocerar mig mest.

      Radera
  8. Spraytannad tysk med löshår, jag garvar ihjäl. Eftersom jag konsumerar väldigt lite media förutom snålbloggar har jag väldigt lite uppfattning i frågan. Men jag hör ju folk omkring mig som efter ett tag genomskdat barnens tjatande om en viss sojaprodukt, som en influencer-influens. Läskigt. Marknadsföring är som en fjällbäck, hittar ständigt nya vägar.

    SvaraRadera