onsdag 8 juli 2015

Semester med olika värde

"Ska ni bara vara där? Tänker ni inte göra något mer på semestern?"

Ja, den frågan har vi ju fått några gånger nu. Människor som äger en sommarstuga, får de också den frågan? Jag tvivlar på det. För många år sedan, när våra barn var mindre, hyrde vi ett litet fritidshus på en ö i skärgården. Vi hyrde det året runt och eftersom det kostade en hel del så kände vi oss tvungna att alltid åka dit. Missförstå mig rätt, vi trivdes bra och ville naturligtvis spendera så mycket tid som möjligt där men ibland krockade det med andra saker som t ex en kalasinbjudan. Eller så längtade man bara efter att åka någon annanstans någon gång emellanåt. Hur som helst var alla i omgivningen väldigt förstående när vi tackade nej till att träffas för att vi prioriterade att åka till landet. Eller att vi avböjde att följa med på en utlandsresa för att stugan kostade så mycket pengar. Det var inga konstigheter då. Det är tydligen en helt annan sak nu, när vi fått låna ett hus utan att vi behöver betala för det.  

Tydligen förutsätter alla att vi måste vilja göra något som kostar pengar också. Och när jag säger alla så menar jag verkligen alla, inklusive nära släktingar. Det är ju helt sjukt. Låt oss säga att vi hade hyrt en liten stuga på Gotland i 2,5 veckor. Då känns det inte som om folk skulle gå på riktigt på samma sätt och tjata om vad vi mer ska göra. Detta av den enkla anledningen att de vet att det är dyrt att hyra hus under högsäsong och det vore ofint att gräva så öppet i vad vi mer kan tänkas ha i semesterkassa. Betänk då att för de pengar vi hade hyrt något på Gotland så hade vi inte fått en bråkdel av de bekvämligheter vi njuter av här. Eller om vi leker med tanken att det här huset hade varit uthyrt till oss istället, att vi hade hyrt det via en annons eller förmedling. Då hade det kanske kostat oss väldigt mycket mer än en stuga. En snabb googling visade faktiskt att en strandnära villa med pool i ett attraktivt område lätt kostar från 25 000 kr - i veckan och uppåt. Trots detta får vi frågan "Ska ni bara vara där? Tänker ni inte göra något mer på semestern?" av nästan alla vi pratar med. 

Är det dit vi har kommit? Värdesätter vi saker enbart utifrån vad de kostar, hur mycket det svider i våra plånböcker? Räknas det inte om vi inte har betalat för det? Eller är det möjligen den gamla osanningen "om du inte har varit utomlands så har du inte haft semester" som fortfarande spökar? 


17 kommentarer:

  1. Bra skrivet. Ser samma sak som du. Det viktiga är att man bränner pengar, inte vad man gör. Finns mycket trevligt man kan göra som inte kostar. Exemplet ni har är ett tydligt. Hälsa på nära och kära som bor på andra ställen än ene själv som man hälsar på ett annat exempel. Förväntningarna finns på att bränna pengar, sen om mak gör något som kostar på tok för mycket reagerar inte folk över, men gör du något billigt då kommer reaktionerna. Återigen, bra skrivet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!!

      Människor runt oss har fällt så många kommentarer om vår "gratissemester" att jag faktiskt börjat fundera på om några av dem möjligtvis är avundsjuka på oss. Och då menar jag inte bara på grund av vårt fina semesterboende utan också för att vi är mer än nöjda och inte känner någon som helst press att göra något mer bara för att det kanske förväntas av oss.

      Att de själva inte skulle nöja sig med ett lånat hus och känner att de måste resa mer hör ju inte till saken.

      Radera
    2. Tror du kan ha rätt, att en del kan handla om avundsjuka. Jag tror många längtar efter att känna att pengar inte spelar något roll, och därför unnar de sig massa saker (delvis onödiga eller onödigt kostsamma). Jag är övertygad att många av de som bränner pengar gör det för att verka som att pengar inte spelar någon roll, men i min värld är det helt tvärt om. De som kan välja en gratissemester hat förstått att glädje och lycka inte kommer via utgifter.

      Radera
  2. Ja, man kan undra varför inte fler tänker, "out of the box". Människor kan riskera hus och hem för att göra precis som alla andra. vet inte hur trovärdig lyxfällan är, men utgår man ifrån det man ser på tv, så är det förvånansvärt hur långt ner folk kan stoppa huvudet i sanden. Vad är det som styr så att människor kan sätta allt på spel för att få vara som "alla andra"! Vem fan är det som bestämmer det? Hur kommer det sig att du blir ifrågasatt för att du gör något som är gratis, om ni hade betalat, hade samma hus och läge gett en större njutning? Själv lever jag på en väldigt liten inkomst men utan skulder och en buffert. P g a olika omständigheter som fick mig att tänka till och över mitt liv. Jag bestämde jag mig för att ta ut min tjänstepension alldeles för tidigt enligt de som "vet hur det ska vara". En av standardfraserna är - Skulle aldrig kunna tänka mig att gå hemma hela dagarna, så tråkigt, fast att de klagar på sina jobb ständigt! Och nästan alla utrycker sig så, tror inte att de tänker själva. Vem är det som utformar den där mallen som de flesta följer och varför ifrågasätts inte den mera? Jag har för det mesta inte tråkigt, det finns ju allt möjligt att hålla på med, volontär, universitetskurser eller bara det att slippa gå upp ett visst klockslag varje morgon, skänker en enorm tillfredställelse efter 40 års slit, började jobba tidigt. Och varför ska alla vara intresserade av att göra dyra utlandsresor, som om det skulle vara ett måste, tycker inte att det är fel, men känner själv ingen som helst längtan utanför Europa och stannar lika gärna i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lyxfällan visar människor som befinner sig i en extrem situation men du har en poäng i alla fall och det är att de allra flesta har satt sig i en "Lyxfällesitutation Light" när de belånat sig upp över öronen och fortsätter lånefesten genom att låna ännu mer för renoveringar, resor och nya bilar. Idag saknas verkligen respekt för lånade pengar. Jag har själv kompisar som sagt "Äh, vi har lån på flera miljoner...ett par hundratusen hit eller dit gör ju ingen skillnad"

      Jag håller verkligen med dig om att det är märkligt att inte fler reagerar och bryter sig loss från det här konsumtionsmönstret. Jag tycker så himla mycket om (och uppskattar) att få kommentarer och feedback från dig och andra här på bloggen som också kommit till den här insikten. Alla behöver naturligtvis inte spara eller snåla som jag men bara det lilla att man ifrågasätter den här låne- och köpfesten...

      Och i mina ögon lever du drömlivet! Det låter härligt att vakna varje morgon och glädjas åt en fri dag utan måsten. Även där sätter du huvudet på spiken och poängterar något jag funderar mycket över: varför tror alla att de skulle bli olyckliga om de inte har ett jobb att gå till samtidigt som de flesta bara klagar på sina jobb och längtar efter helgerna/semestern?!

      Radera
  3. Liknande problem hade vi när jag var med i scouterna. Om medlemsavgiften var för låg orkade inte föräldrarna skjutsa dit sina barn, eller så kom de bara när det inte var hockey eller något annat dyrt samtidigt. När medlemsavgiften höjdes för de yngre kom det plötsligt fler till mötena... Så detta feltänk är inte begränsat till semestern.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, det där är bland det mest osmakliga jag vet. När saker tappar i värde för att man inte betalat för det ur egen plånbok. Det gäller allt från mat till det du beskriver, aktiviteter (scouterna).

      Radera
  4. Man måste vara inne "ha en fasad att visa upp" får man en känsla av idag. Har man inte en ny bil, eller andra dyra vanor, så har man det dåligt ställt, verkar det som. Hur vore det att ha några tiotusentals kronor på banken? De vet inte dessa människor vad det är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt! Pengar på banken räknas naturligtvis inte eftersom de är osynliga för omgivningen. Men det är ju det fina för oss sparare som jobbar i det dolda för att nå frihet längre fram.

      Jag har absolut inte lust att flasha med mina tillgångar och vill inte att folk känner till hur mycket vi egentligen har på banken. Jag tror att en del har börjat misstänka att vi har fått ont om pengar eftersom vi har slutat slösa och spendera och det är TOPPEN! Då sjunker förväntningarna på oss och vi får spara ifred. Folk får tro vad de vill och jag har inte behövt ljuga eller fara med osanning. Perfa!

      Radera
  5. Och vi är ett ännu värre exempel. Vi åker ibland ingenstans på semestern. Är hemma och påtar i trädgården, ser rosorna blomma och promenerar med hunden. Och inte för att vi inte har råd, utan för att vi stormtrivs med det!

    Men hur många gånger har man fått frågan om vi inte skall åka någonstans, alls? Och dessutom ett annat perspektiv. Om man inte åker någonstans på semestern, då är det fritt fram att störa den med allehanda jobbrelaterade saker. Bara om man åker iväg får man vara ifred. Men om jag vill ha semester hemma då, utan att bli störd? Samhället är tyvärr sjukt idag. / AnnA

    SvaraRadera
    Svar
    1. För den som bor i hus med trädgård borde sommaren vara den självklara årstiden för hemmamys... När det äntligen finns tid att njuta av trädgården och vädret är tillåtande. Ärligt talat förstår jag inte riktigt husägare som är bortresta mer eller mindre hela sommaren. Särskilt inte om man har lagt ner mycket tid och pengar för att få det fint.

      För oss som bor i lägenhet finns naturligtvis en längtan efter gräs under fötterna, att kunna äta utomhus osv. Att sitta på en balkong är faktiskt inte alls samma fina upplevelse...

      Radera
  6. Ok så mkt kloka ord! 4 veckors i princip oplanerad semester ligger framför mig. 1 grej är inplanerad, på bortaplan, resten blir hemmavid, för att vi vill. Att bara ta dagen som den kommer är den bästa semestern tycker vi!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan bara instämma. Däremot kan jag verkligen uppskatta ett miljöombyte, att få komma bort litegrann men det är inte samma sak som omgivningens förväntningar på att få samla in information om vad alla ska göra så att de kan mäta statusen på sin egen semester utifrån det...

      Radera
  7. Sambon, jag och 2½-åringen ska en vecka till en mindre känd grekisk ö. Vi ska bo på ett enkelt, men trevligt litet hotell som ligger en bit ifrån stranden. Inga pooler, bamseklubbar eller all inclusive, vilket jag förstått är ett "måste" för barnfamiljer. Ska man ha dessa "måsten" blir resan dubbelt så dyr, och det var vi inte så sugna på.

    En annan fundering på semestertemat är att många tycks tro att det är i princip gratis att semestra utanför hemmet så länge man håller sig i Sverige. Men jag vet många som lagt stora pengar på Kolmården, Astrid Lindgrens värld, helger i huvudstaden med extra allt o s v. En billig charter (som vi lyckades hitta) kan faktiskt vara ett billigare alternativ än en massa mindre turer med övernattningar, inträden, åkband etc.

    Vi har valt att bo lite mindre, ha en mindre bil och köpa och sälja begagnat just för att ha råd att resa 1-2 ggr om året. Hade vi köpt större bostad, och större bil hade vardagsutgifterna blivit mycket högre och då hade vi fått välja bort de resor som jag tycker berikar livet så mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter helt fantastiskt! Själv har jag aldrig riktigt förstått mig på det där med all inclusive utan föredrar hotell inkl frukost. Jag tycker det är lite lustigt när folk skrävlar om hur ungarna kunde ta hur mycket glass, snacks och läsk som helst dels tycker att det är en bra idé och dels inbillar sig att det är gratis. Självklart åker man på all inclusive om man tycker att det är bra och bekvämt, alla ska göra som de tycker funkar bäst. Praktiskt kanske men gratis är det knappast. Personligen är jag inte särskilt intresserad av att pimpla billigt vin eller märkliga drinkar gjorda på fulsprit när jag är på semester. Eller att mina ungar smäller i sig kopiösa mängder läsk och snacks hela dagarna. Något jag däremot verkligen gillar är matbutiker utomlands, att gå och handla egna grejer. Det brukar finnas så himla goda små yoghurtar och bröd.

      Dessutom håller jag med om att det är vråldyrt att semestra i Sverige. Vi har haft som tradition att åka till Gotland en vecka per år och ojoj, det gör hål i plånboken! Tur i oturen har min man alltid avskytt nöjesparker, sommarland och parker så vi har varit ganska sällsynta gäster på sådana anläggningar. Allt där man bara köar överallt och där det är som uppgjort för tjat (glass- och korvkiosker på löpande band, säljs krimskrams överallt osv) gör honom på dåligt humör :)

      Önskar er en toppenfin semester och en härlig resa! Det är SÅ fint i Grekland!

      Radera
  8. Semester för mig är att få vara ledig och göra egentligen helst ingenting. Eller ingenting och ingenting; är man hemmansägare i Norrland kan jag lova att det finns saker att göra hela tiden. :p
    Vi stannar i regel "bara" hemma på längre ledigheter men det är ett eget val och inte heller så ovanligt i våra kretsar så det är skönt.

    Det är ganska vanligt med sommarstuga eller husvagn här uppe men det är i regel mycket korta avstånd emellan hemmet och den platsen så det blir inte så stor skillnad egentligen. En stor skillnad mellan min släkt häruppe och den som bor i Stockholm tycker jag annars är resandet långt bort vid längre ledigheter. Man ska till Riksgränsen och åka skidor, man åker till Thailand varenda semesterminut som går att krama fram eller hyr fasansfullt dyra hus i Italien osv osv osv. Semestern tillbringas så lite som möjligt där man bor helt enkelt. Det kan ju bero på att det är lättare att ta sig utomlands från Stockholm men jag tänker att det också handlar om vanor och trender.

    Hursomhaver är jag väldigt glad över att du och din familj vågar göra det NI vill och inte som "alla andra". Tycker att det låter som en toppensemester!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, kanske är det så att det är mer press på storstadsfolk eller neråt i landet... Krav att resa och krav att göra saker på semestern. Visst handlar det om trender till stor del, många stockholmare SKA till Gotland på somrarna och till Åre på vintern. Och Thailand. Naturligtvis. Jag lär mig mer och mer att strunta i vad man förväntas göra och vad "alla andra tycker". Det är inte alltid lätt men det blir faktiskt lättare och lättare. De får leva sina liv som de vill medan jag lever mitt.

      Radera